”X2000 är fortfarande ett guldägg – oöverträffat i många avseenden”

Det här är en replik på Tomas Larssons replik från den 9 oktober. Där framförs åsikter om svenska tåg historiskt och i nutid som kräver en del kommentarer och klarlägganden.

Skribenten påstår att järnvägen i demokratiska länder har gått bakåt. Det är en generalisering som inte är korrekt. 

Visst har järnvägen förlorat i betydelse där man inte satsat på att förnya den enligt tidens krav. Och tåg är naturligtvis inte gångbart överallt i konkurrens med bilismen. Men där man gjort investeringar i moderna järnvägar och tåg har de blivit succé.

Där man satsat på snabbtåg som kör på separata nybyggda banor har man i regel tagit över merparten av resandet från inrikesflyget och även en del från bilismen. Dessutom har helt nytt resande genererats. Bra exempel är bland annat Japan, Spanien och Frankrike. Alla är demokratiska länder.

I Sverige har man framför allt satsat på regional tågtrafik som nått stora framgångar, trots de kvalitetsproblem som den svenska järnvägen har. Under 25 år fram till 2019, det vill säga fram till pandemin, ökade det regionala tågresandet, räknat i personkilometer, med 260 procent, det vill säga det ökade 3,6 gånger.

Det långväga tågresandet har ökat 60 procent under 1994‒2019 alltså procentuellt betydligt mindre än i den regionala tågtrafiken, men betydligt mer än inrikesflyget som nått sin stagnationsnivå.

Att tågresandet har ökat så mycket beror både på att man förbättrat och investerat i infrastrukturen och infört regelbundna täta avgångar med nya moderna och snabbare tåg. Frågan är hur mycket tågresandet hade ökat om tågtrafiken fungerat så tillförlitligt som den borde göra, till exempel som i Schweiz och Japan. Troligen betydligt mera. 

Det visar att det finns ett stort intresse och behov av tågresande, även i länder som Sverige. Men för att få full effekt bör vi rätta till de organisatoriska systemfel som jag anser att den svenska järnvägen har.

Skribenten anser uppenbarligen att X2000 (tågtypens namn är X2) var och är ett misslyckande: att det är för tungt och var för dyrt. Nu är det så, att det inte är tyngden eller inköpspriset som är de främsta faktorerna som avgör ett tågs attraktivitet, prestanda och ekonomi.

X2000 har varit och är ett resandemässigt och ekonomiskt guldägg. Det är fortfarande, 34 år efter introduktionen, det tåg som bär upp resandet på de två stora huvudlinjerna: Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö. X2000 är än i dag bestämmande för SJ:s goda ekonomiska resultat. Trots att det även förekommer nyare tåg. 

Få andra tåg i världen, om något, kan prestera de restider på svenska spår som X2000 kan göra.

Oavsett vad skribenten påstår, så konstruerades X2000 för att kunna köra upp till 40 procent snabbare i kurvorna än vad tågen gjorde på 1980-talet. Detta var realistiskt; hastighetshöjningen i de flesta kurvorna blev 38,5 procent. Larssons tal om att tåget skulle spåra ur i dessa hastigheter saknar verklighetsförankring.

Sedan är det ju så, att hade tåget utvecklats i dag, så hade det varit något lättare, haft bättre acceleration och kunnat köra snabbare än vad man gjorde på 1980-talet. Det är 35 år av teknisk utveckling mellan X2000 och dagens modernaste tåg. 

Det behövs naturligtvis en grundlig renovering av X2000 efter alla dessa år, men själva grundkonceptet är så potent att SJ nu moderniserar X2000 för användning i ytterligare 20‒25 år. Tåget har, som vi vet, speciella egenskaper ‒ lutning av vagnskorgarna och så kallade mjuka boggier som sliter måttligt på spåret även när man kör snabbt.

Slutligen, jag håller med skribenten om att snabbtåg på separata fjärrtågsbanor är oslagbart. Men detta ansågs för dyrt att bygga på 1980-talet. Och nya stambanor för högre hastigheter anses fortfarande vara för dyrt. Vår nuvarande regering beslutade för två år sedan att slopa planerna på detta. 

Därför är X2000 fortfarande ett oöverträffat tågkoncept för resande mellan våra tre största städer, och mellanliggande orter under överskådlig tid.

Evert Andersson, professor emeritus i järnvägsteknik, KTH

tidigare inlägg i debatten

”Snabbtåg på separata fjärrtågsbanor är svårslaget”

”Svartmålningen stämmer inte – X2-tåget blev en succé för Sverige”

”Nej, tågtrafiken i Schweiz är inget föredöme – men svensk tågtrafik har stora problem”

”Järnvägskaoset i Sverige är ohållbart – titta i stället på systemet i Schweiz”