KARRIÄR

Regeringen: Tekniska lärosäten får 100 miljoner för mer lärarledd undervisning

Chalmers och KTH är två lärosäten som bör kunna få mer pengar. Arkivbild.

Samhället skriker efter ingenjörer och regeringen gör nu en riktad satsning på ingenjörsutbildningar. 100 miljoner kronor extra ska höja kvaliteten på utbildningarna. ”Centralt att bryta trenden. Men det räcker inte för att nå internationell toppklass” kommenterar Sveriges Ingenjörer.

Publicerad Senast uppdaterad

Regeringen satsar 100 miljoner kronor nästa år på ingenjörsutbildningar, rapporterar Sveriges Radio.

Ersättningen höjs till lärosäten för studenter inom naturvetenskap och teknik. Nästa år ökar ersättningen med 1,6 procent per helårsstudent för 2024.  Satsningen innebär 100 miljoner kronor 2024, 200 miljoner kronor 2025 och 305 miljoner kronor 2026.

– Samhället skriker efter ingenjörer och i dag är det för många som hoppar av, och därför gör nu regeringen en riktad satsning på att förbättra kvaliteten i ingenjörsutbildningarna, säger utbildningsminister Mats Persson (L) till SR.

I ett pressmeddelande på fredagen finns fler nyheter med:

• Basårsutbildningarna vid Uppsala universitet, Lunds universitet och Chalmers ska byggas ut och får 105 miljoner kronor under 2024 och 2025.

• Civilingenjörsutbildningarna vid Uppsala universitet, Lunds universitet och Chalmers ska byggas ut och får sammanlagt 200 miljoner kronor till 2029.

•  93 miljoner kronor ska gå till att förstärka utbudet av vidareutbildning och kurser vid flera tekniska lärosäten.

•  Tekniksprånget, där elever som har avslutat gymnasiet kan få betald praktik på ett teknikföretag, få mer pengar än tidigare aviserat, totalt 18 miljoner kronor, vilket ger fler platser.

Sveriges Ingenjörers rapport: anslagen minskat med 40 procent

Fackförbundet Sveriges Ingenjörer visade i en rapport nyligen att anslagen till svenska ingenjörsutbildningar på 30 år har minskat med 40 procent. 

I dag får svenska ingenjörsstudenter betydligt färre lärarledda timmar än sina europeiska studentkollegorm enligt rapporten ”Minskade resurser till utbildning hotar Sveriges ställning som ledande ingenjörsland”.

– Det här borde regeringen göra något åt redan i höstbudgeten, sa Johan Kreicbergs,  samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer (SI), i en intervju med Ny Teknik i helgen.

Nivån på anslagen till de tekniska utbildningarna är cirka 60 procent av vad den var i mitten av 1990-talet. I dag är det ungefär hälften av de studenter som påbörjar en ingenjörsutbildning som tar examen.

Johan Kreicbergs välkomnar regeringens besked men anser att satsningen inte är tillräcklig – det behövs högre anslag.

– Att regeringen gör vad som beskrivs som en ingenjörssatsning ser vi som en framgång, definitivt. Det är ett steg i helt rätt riktning. Det här kan göra att den lärarledda undervisningen och laborationerna ökar något. Men vi är övertygade om att det kommer att behövas med om vi vill ha en ingenjörsutbildning i världsklass, säger Johan Kreicbergs till Ny Teknik.

– Det är helt centralt att bryta trenden. Men det räcker inte för att nå internationell toppklass, säger han.

 

✉️ Språk- eller faktafel i texten? Skriv och berätta.