Persson: ”Sverige är ett ingenjörsland, men vi har väldigt stora problem”

Regeringen vill införa ändringar i gymnasieskolan. Ett förslag som finns med i en nyligen inskickad lagrådsremiss är att ämnet naturkunskap ska införas på teknikprogrammet. Enligt Sveriges utbildningsminister Mats Persson skulle ändringen förbereda studenter för två specifika sektorer.

– I dag läser man kemi och fysik på teknikprogrammet, men man läser ingen motsvarande biologi. Genom naturkunskapen får man det vilket gör att man har förutsättningen att klara en ingenjörsutbildning inom life science eller att jobba inom medtech-industrin, säger han.

Kursen naturkunskap är på 50 poäng vilket motsvarar ungefär 50 timmars undervisning – ett nationellt gymnasieprogram motsvarar 2 500 poäng. I ett förslag från Skolverket som ligger ute på remiss föreslås naturkunskapen ersätta 50 poäng valbara kurser.

Finns det lärare nog för att införa en sådan ändring?

– Vi bedömer att det går att hantera. Vi har höga ambitioner på det här området. Historiskt sett är Sverige ett ingenjörsland men vi tappar just nu kompetens. Vi står stilla medan andra länder springer väldigt fort. Det här är en liten del av många andra saker vi behöver göra, säger Mats Persson.

De flesta remissinstanser ställer sig positiva eller neutrala till förslaget. Bland de som avstyrker förslaget finns Göteborgs universitet som hellre sett att en kurs om 100 poäng i biologi införts i teknikprogrammet.

Varför naturkunskap och inte biologi?

– Naturkunskap är ett bredare ämne, biologi är mer fördjupat. Det har för länge funnits en klar gräns mellan life science och teknik i Sverige, men så ser verkligheten inte ut. Om man tittar på utvecklingen i industrin och den tekniska utvecklingen går de här sektorerna mer och mer ihop. Svenska life science-sektorn är i dag väldigt driven av nya medicintekniska bolag som inte utvecklar nya läkemedel utan snarare nya komponenter eller behandlingsmetoder. Det är den tekniska utvecklingen som sker och då måste utbildningen anpassas efter det, säger Mats Persson.

Även Stockholms kommun avstyrker förslaget, de anser att ämnesinnehållet tas upp inom andra kurser i programmet. Då naturkunskap även innehåller fysik och kemi kan det också bli upprepningar för teknikstudenterna.

– Jag tror aldrig man kommer ifrån att det kommer att vara en del upprepningar. Samtidigt är det en del av inlärningen att ständigt upprepa, tiotusen timmar och allt det där, säger Mats Persson.

”Tekniken slår alltid politiken”

Mats Persson anser att teknikutvecklingen är viktig att ta hänsyn till och anpassa sig efter för att inte riskera att hamna på efterkälken.

– Generellt är min uppfattning att teknik alltid slår politik. Kraften i den tekniska utvecklingen är alltid mycket starkare än vad vi politiker tror. Historiskt har man trott att man ska kunna mota den tekniska utvecklingen, allt ifrån att förbjuda parabolantenner till att säga att internet bara är en fluga. Tvärtom, man ska bejaka det här och anpassa systemet så att man kan använda teknik på bästa sätt. Det är vår ideologiska eller principiella ingång kring detta och det som präglar de beslut vi gör, säger han.

Innan skollagen kan ändras och naturkunskap införas måste det passera riksdagen – Mats Persson ser dock inte något stort motstånd till förslaget.

– Det här kommer att gå igenom riksdagen, säger han.

Fler undervisningstimmar i lågstadiet och bort med elevens val

Det är inte bara gymnasiet som har reformer att vänta. Även yngre elever kan vänta sig mer matematik och naturvetenskap.

– Vi kommer de närmaste åren att bygga ut så att man går en timme mer i skolan under lågstadiet. Det är inte bara att man ska gå fler timmar utan man ska lära sig matematik och lära sig läsa. Vi vill att elever ska bli intresserade av och bli bättre på matematik, och då börjar vi tidigt. Och vi måste börja med läsning för läsning är basen för matematik, säger Mats Persson.

Beroende på hur man lägger upp tillägget kan det ge en timme mer per skoldag i första klass alternativt tjugo minuter mer per dag från första till tredje klass. Enligt uppskattningar förväntas reformen kosta 900 miljoner per år.

– Det andra vi gör är att ta bort elevens val och omvandla de timmarna till fler timmar i naturvetenskap och samhällskunskap. Jag är jätteengagerad i detta just för att vi ska kunna bryta den här utvecklingen, säger Mats Persson.

Finns det inte en risk att ta död på intresset för naturvetenskap genom att ersätta elevens val?

– Jag tror precis tvärtom. Jag tror det är viktigt att skolan är tydlig med att skolan handlar om att lära sig saker och ting. Sedan ska man se till att det är roligt att lära sig, att det är stimulerande och lustfyllt att lära sig. Jag tror det handlar mycket om att bryta mystiken kring matematik. Jag noterar uttrycket att ”människor har svårt för matte”. Det är någonting med hur man har byggt upp undervisningen i skolan som gör att barn och ungdomar får barriärer kopplade till matematik, säger Mats Persson.

För att lyckas få elever att känna att det är mer lustfyllt med matematik vill Mats Persson hämta inspiration österifrån.

– Vi har mycket att lära av de asiatiska länderna som ju ligger väldigt långt fram i utformningen av en matematikundervisning som är mycket mer verklighetsnära och som gör att eleverna tycker att matematiken är lustfylld och relevant, säger han.

Har Sverige lärare nog för en sådan reform?

– Vi jobbar intensivt med att vi ska få bättre lärare i Sverige. Vi gör nu stora satsningar på det som heter KPU, kortvarig pedagogisk utbildning, där vi vill att bland annat ingenjörer mitt i livet som vill göra något nytt eller vill göra en insats för samhället kan läsa en ettårig pedagogisk utbildning och därefter få lärarbehörighet. Det tror jag är ett otroligt bra sätt att få bättre lärare i Sverige som har rätt förkunskaper, säger Mats Persson.

Teknik och naturvetenskap fortsatt mansdominerat

Lagändringen med naturkunskap på teknikprogrammet föreslås träda i kraft 15 juli 2023 men först tillämpas på utbildningar som påbörjas efter 30 juni 2025. Enligt en rapport om naturvetenskaps- och teknikprogrammen gjord av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien gick 361 637 elever i den svenska gymnasieskolan läsåret 2021/22, av dessa gick 324 241 något av de nationella programmen.

Läsåret 2021/22 gick 31 060 av Sveriges gymnasieelever teknikprogrammet – motsvarande ungefär 8,6 procent av alla elever. Trots en ökning sedan läsåret 2013/14 då 16,3 procent av eleverna var tjejer till 19,2 procent tjejer 2021/22 är gymnasieprogrammet fortsatt mansdominerat då dryga 80 procent av teknikstudenterna är killar.

– Det är ett jätteproblem i dag, vi tar inte till vara den potential som finns med att få fler kvinnor att välja de tekniska ämnena. Det är en paradox i det att tjejer är bättre än killar i skolan i genomsnitt, men vi får inte tjejer att välja de tekniska ämnena. Vi tittar på den frågan just nu och analyserar vilka insatser vi ska göra. Jag träffade till exempel organisationen Tjejer Kodar förra veckan just för att politisk sända en signal att det här är viktigt och framför allt lära mig mer om hur vi kan få fler tjejer att välja de tekniska ämnena, säger Mats Persson.

LÄS MER

Tog steget – från skolsköterska till frontendutvecklare

Malmer Stenergard lovar att underlätta för arbetskraftsinvandring

Allt vanligare med vobb i stället för vabb – kan minska stress