”Problemet är hur Svenska kraftnäts statistiska metod uppfattas”

Erik Böhlmark från Svenska kraftnät har svarat på mitt tidigare inlägg i Ny Teknik. Jag håller med om det mesta i hans artikel, men problemet är inte vad Svenska kraftnät gör utan hur det uppfattas.

Ett exempel på en missuppfattning av Svenska kraftnäts statiska metod är när Sveriges energi- och näringsminister samt vice statsminister blev intervjuad i Sveriges Radios Lördagsintervju, lördagen den 31 augusti, 2024. 

I denna intervju säger hon bland annat: ”… För den som vill nörda lite i siffror så har vi alltså ett system i dag som kan konsumera ungefär 25 gigawatt…”. 

Detta är en direkt feltolkning. Cirka 25 gigawatt är vad den statiska metoden ger som nationell produktionskapacitet med en betydligt mer negativ syn på vad vindkraften kan bidra med jämfört med, till exempel kärnkraften. 

Vindkraften antas producera på en nivå som överskrids under 90 procent av tiden medan kärnkraften producerar på en genomsnittlig nivå. Dessutom avser metoden inte ”konsumtion” utan ”behov av import vid en extrem timme.” 

År 2023 netto-importerade Sverige el under 1 procent av året (90 timmar), medan vi exempelvis 2003 netto-importerade el under 90 procent av året (7 902 timmar). Det vore klart önskvärt att Svenska kraftnät på ett tydligare sätt förklarar vad deras beräkningar faktiskt innebär för att minska risken för dessa missuppfattningar.

Det är mycket bra att Svenska kraftnät har börjat använda den probabilistiska metoden. Men för att undvika fler missuppfattningar bör man även för denna förklara vad metoden faktiskt räknar ut. Den räknar ut ”risken för effektbrist” i form av genomsnittligt antal timmar per år, samt hur detta kan variera. 

Men:

a) Frågan är hur mycket flexibilitet som antagits. När man på elmarknaden har en situation som ligger ”nära” effektbrist kommer elpriset vara mycket högt, och frågan är hur mycket man beaktat att elkonsumtionen därmed kommer minska.

b) Vid faktisk elbrist så innebär det att det finns elsäljare som sålt el utan att ha någon el att sälja. Deras obalanser kommer då kosta tio-tals kronor per kilowattimme. Elsäljare har därmed ett kraftigt ekonomiskt incitament att se till att gynna flexibilitet just vid situationer med elbrist.

c) Frågan är om alla resurser i systemet är med samt vilken konsumtionsnivå som har antagits.

Det som Svenska kraftnät borde förklara i sina rapporter är hur deras resultat ska tolkas. Om de till exempel beräknar ”risken för effektbrist är en timme per år”, betyder det då att ”i Sverige kommer vi tvingas koppla bort vissa kunder cirka 1 timme per år i genomsnitt”. Eller betyder det något annat? Detta beror just på hur de gjort beräkningarna. Om man ser historiskt i Europa så finns det många länder med beräknade risker för effektbrist men i verkligheten blev det ingen effektbrist.

Det är oerhört centralt att vi har ett robust elsystem i Sverige och Svenska kraftnät har stora möjligheter att göra rimliga analyser, vilket de också gör. De själva, och en hel del andra, vet vad en ”effektbalans” eller ”elbrist” betyder. Men det är uppenbart att inte alla förstår detta. 

För att få en sakligt baserad debatt, och därmed på ett konstruktivt sätt kunna studera olika alternativ för framtiden så bör Svenska kraftnät klargöra betydelsen av sina beräkningar när de publiceras samt vad de beaktat av all den nya teknik som kommer in i form av, till exempel batterier och it-baserad prisflexibilitet.

Lennart Söder, professor i Elkraftteknik, KTH

läs tidigare inlägg i debatten

Svenska kraftnät: Därför använder vi ifrågasatta metoden

”Svenska kraftnäts metod underskattar vindkraftens effektbidrag”