Svenska kraftnät: Därför använder vi ifrågasatta metoden
REPLIK. Den statiska metoden säger inte något om den faktiska risken men ger den en fingervisning om att en sämre effektbalans också resulterar i faktiskt ökad risk, skriver Erik Böhlmark, Svenska kraftnät, i en replik.
Svenska kraftnät använder sig av både statiska och probabilistiska
bedömningar för att uppskatta effekttillräcklighet i Sverige. Det redovisar vi
bland annat i den årliga Kraftbalansrapporten.
Det är korrekt att de probabilistiska bedömningarna är mer
träffsäkra och ger en faktisk bedömning av risken för effektbrist medan de så kallade
statiska metoden mer ger en fingervisning om självförsörjningen av effekt vid
en höglastsituation och lågt bidrag från väderberonde produktionskällor.
Dock visar även den probabilistiska metoden en ökande risk
för effektbrist. åREN 2019-2022 påvisades endast mycket små värden för effektbrist,
medan de senare rapporterna, 2023 respektive 2024, visar på risker som är högre
än den satta normen (en timme per år) på några års sikt. Detta enligt den
probabilistiska metoden.
Även om den statiska metoden inte säger något om den
faktiska risken så ger den en fingervisning om att en sämre effektbalans också
resulterar i faktiskt ökad risk.
Resultaten från den statiska metoden och de angivna
tillgänglighetsfaktorerna för vindkraft har dock använts i debatten som ett
argument för att ett system med hög grad av väderberonde produktion inte kan ge
tillräcklig effekttillräcklighet.
Annons
Detta är felaktigt.
Däremot har ett system
med hög grad av väderberonde produktion ett ökat behov av överföringskapacitet,
både med avseende på effekttillräcklighet och effektiv drift av systemet (alltså
stabila elpriser) och eventuellt ett ökat behov av effektreserv.
Erik Böhlmark, enhetschef Elmarknadsanalys, Svenska kraftnät
