”Patentskydd ger miljardintäkter – men lagen räcker inte till”

Regeringen har nyligen annonserat att nya strategier för forskning, innovation, life science, konkurrenskraft, utrikeshandel och för de kreativa näringarna ska utvecklas under nuvarande mandatperiod. Men att se över och åtgärda de allvarliga bristerna inom immaterialrätten med en ny strategi får vänta. Det är, enligt vår uppfattning, som att renovera en världsledande juvelerarbutik utan att se över butikens trasiga lås. Reformeringen av den svenska immaterialrätten måste snarast initieras. 

startup

Mäktiga listan: Här är Sveriges 33 bästa teknikstartups

I Europa var, år 2020, cirka 75 procent av de börsnoterade bolagens värde immateriella tillgångar. I USA var andelen 90 procent. För de små och medelstora företagen (SMF) i Europa har de immateriella skydden stor betydelse. Företagen har 98 procent högre omsättning per anställd än andra SMF, om de har patent, varumärken och mönsterskydd.

Varor och tjänster som är skyddade av immateriella rättigheter står för 93 procent av EU:s totala export till länder utanför EU. I Sverige är 1,2 miljoner personer anställda i företag, som är immaterialrättsintensiva. Ericssons licensintäkter 2022 var 10,4 miljarder kronor från 60 000 patent. Mindre ekonomiskt starka aktörer vinner mycket sällan patenträttegångar. Kostnaderna för en rättstvist uppgår till mellan en och tjugo miljoner kronor per part. Den förlorande parten döms som regel att även betala den vinnande partens rättegångskostnader.

Varje dröjsmål med reformer inom området är förenat med stora intäktsbortfall och kostnader för forskare och entreprenörer samt inte minst för samhället i stort.

För att nå framgång med regeringens föreslagna strategier krävs ett rättssäkert skyddssystem som utmärks av lagar, förordningar och avtalsregler anpassade efter dagens behov. Det förutsätter dessutom kompetens och allmänhetens acceptans av immaterialrättens betydelse.

Inom innovationspolitiken gäller att ett utvecklingsresultat inom näringslivet eller akademin helt saknar ekonomiskt värde om det inte kan skyddas med patent eller som en företagshemlighet. Om detta förs ingen debatt. För att skapa ekonomiska värden måste rättsinnehavaren ha incitament och resurser att skydda det. Så är inte fallet i dag främst på grund av de höga rättegångskostnaderna. För en enskild forskare eller ett start-upp-företag är det inte värt risken att investera i ett skydd och några år senare tvingas avbryta kommersialiseringen då en kapitalstarkare aktör väljer att ta över marknaden. 

podcast svenska snillen

De gick från startup till global säkerhetsjätte – nu prisas duon

1967 infördes en lag som innebär att om någon gör intrång i ett patent och detta ur ”allmän synpunkt” bör leda till åtal, så kan åklagare ta upp målet, utan kostnad för rättsinnehavaren. Formuleringarna skärptes 2020, men sedan 1967 har inget åtal väckts. Lagen är helt uddlös. 

Skyddet av företagshemligheter är ytterligare en akilleshäl för allt kommersiellt arbete. EU presenterade 2016 ett direktiv för skydd av företagshemligheter. Den svenska lagen infördes så sent som 2018 men den är tyvärr ihålig, som en schweizerost. Detta skapar osäkerhet bland annat vid utformningen av de sekretessavtal som dagligen skrivs.

Life science-industrin är särskilt beroende av immaterialrätten. Ett exempel är mRNA-vacciner mot covid-19. Utan ett starkt patentskydd hade de inte utvecklats så snabbt. 

Strategi för de kreativa näringarna står också på agendan. Från Bryssel kom Upphovsrättsdirektivet 2019. I Sverige började lagen för att uppfylla direktivet gälla 2023.

Tre svenska paradgrenar är särskilt beroende av upphovsrätten:  film och tv, litteratur och gamingbranschen. Dessa branscher bidrar mycket positivt till både exportintäkter och till spridande av svensk kultur. 

Ett axplock av inspirerande siffror. Antalet svenska filmer som visats på de olika streamingtjänsterna har mellan 2021 och 2022 ökat från 134 till 283. ABBA Voyage-avatarerna har på mindre än ett år skapat miljardintäkter. Svenska spelföretag omsatte 32,5 miljarder kronor i Sverige under 2022. Var fjärde person i världen har använt ett spel skapat av svenska företag.

Hela denna sektors existens bygger på immaterialrätten. Det saknas i dag dessvärre en samhällsmässig acceptans av de immateriella skydden. Det gäller exempelvis nyttjande av IPTV- streaming-tjänster, som gör att man illegalt kan se filmer. Tekniken utnyttjas av 53 procent av svenska ungdomar i åldern 15 till 23 år enligt en färsk studie. Vi svenskar är en av de värsta bovarna i Europa.

INNOVATION

”Man skulle kunna bygga ett jättestort företag – men jag är bara uppfinnare”

Regeringens ambitiösa strategi för utrikeshandel, investeringar och global konkurrenskraft presenterades sent 2023. Strategin omfattar också tjänster, som är en viktig del av exporten – digitala tjänster i synnerhet. SNS konjunkturråd konstaterar att svenska företag alltmer investerar i immateriella tillgångar. De branscher som har den snabbaste produktivitetstillväxten ligger i topp då det gäller immateriella investeringar. Det belyser att behovet av förstärkt immateriellt skydd är uppenbart. 

Gemensamt för immaterialrätten inom alla sektorer är att rättssäkerheten är satt ur spel, då rättegångar är kostsamma. I Sverige betyder det att finansiell styrka styr utfallet. Sex partier i riksdagen (KD, L, M, S, SD, V) har motionerat om att utreda denna fråga. Tyskland och England är förebilder när det gäller patenttvister. 

Utveckling och revidering av den svenska immaterialrätten måste snarast initieras. Varje dröjsmål med reformer inom området är förenat med stora intäktsbortfall och kostnader för forskare och entreprenörer samt inte minst för samhället i stort. Observera: den globala utvecklingen inom området ser inte ut att avstanna, allt talar för motsatsen. 

Peter A Jörgensen, tidigare bland annat teknisk attaché i Kalifornien

Kjell Jegefors, tidigare bland annat ordförande för Aktietorget 

Ledamöter av Uppfinnarkollegiet 

Mer att läsa

Guide: Europa får ett nytt patentsystem – vad innebär det för dig som söker patent?

”Varför tvekar regeringen att utreda höga kostnader för patentstrider?”

”Genombrott för patenträttigheter – om regeringen följer uppmaningen”