”Genombrott för patenträttigheter – om regeringen följer uppmaningen”

De mindre svenska företagen har hamnat på efterkälken när det gäller skapande av immateriella värden. Ett av skälen är de mycket kostsamma rättegångarna.

Nu har riksdagen beslutat att uppmana regeringen att göra en översyn av kostnaderna. Fem oppositionspartier ställde sig bakom förslaget. Det kan bli ett genombrott för intresset att skapa immateriella värden i Sverige.

Numera är immateriella investeringar helt avgörande för ett lands välståndsutveckling. Immaterialrättsintensiva företag står redan i dag för 45 procent av BNP inom EU. Antalet beviljade patent inom EU har stigit från 58 000 till 137 000 från 2010 till 2019. Bland europeiska småföretag är lönen 53 procent högre hos småföretag som innehar patent i jämförelse med andra företag. Den här utveckling har bara börjat och den kommer att accelerera.

Det finns flera glädjeämnen. Forskare vid svenska lärosäten står för sex procent av alla svenska patentansökningar. Här är värdena något högre än i USA, men nästan dubbelt så höga som Frankrike och Italien. Allt talar för att det svenska lärarundantaget har stora positiva effekter. Det betyder att lärare vid svenska lärosäten äger sina patenträttigheter. Detta är unikt.

Att inneha ett patent inger småföretag i Sverige en falsk trygghet. Tvister kring patent är vanliga i synnerhet om patenten bedöms ekonomiskt värdefulla. Med andra ord – rättegångsreglerna har avgörande betydelse för patentsystemets styrka.

Reglerna fastslås av Sveriges riksdag. I dag är  startup-företag och universitetsforskare missgynnade av den svenska lagstiftningen. Kostnaderna i ett patentmål är inte förutbestämda utan styrs gärna av den kapitalstarke parten. Rättegångskostnaderna för en patenttvist är mellan en och tio miljoner kronor per part och den förlorande döms att betala, vanligtvis, även den vinnande partens kostnader. 

I Sverige är det därför ovanligt att en kränkt entreprenör stämmer ett etablerat företag och än mer ovanligt att entreprenören vinner. Sverige är här ett särfall. Tyskland, England och Wales har infört regler, som begränsar obalanserna. Det har medfört dels att antalet  rättegångar har ökat dels att den kapitalsvage oftare har vunnit målen och dessutom har fler förlikningar kunnat nås.

I Sverige har innovationspolitiken hämmats av de dyra rättegångarna. Varför ska entreprenören, forskaren eller uppfinnaren satsa tid och pengar när det legala ramverket missgynnar dem?

Men nu har det hänt. Fem oppositionspartier har motionerat för att skapa bättre förutsättningar för innovationspolitikens nyckelspelare. Riksdagen har uppmanat regeringen att göra en översyn av rättegångskostnaderna. Detta är viktigt av flera skäl.

För det första: Om vi hade samma regler som i Tyskland, som medför att risken för höga rättegångskostnader begränsas när domaren redan första rättegångsdagen bestämmer ett kostnadstak, hade vi årligen haft 50 rättegångar i stället för sju.

Hade det varit en fördel? Jo mer än 40 kränkta entreprenörer hade då fått sin rätt prövad i domstol och merparten hade vunnit om man får tro internationell erfarenhet. Att få sin rätt prövad är en fundamental rättsprincip.

För det andra: Bland opinionsbildare och politiker finns ett stort intresse att stimulera intresset för det immateriella värdeskapandet. Det gäller i synnerhet hos de mindre aktörerna. De etablerade företagen nyttjar, som regel, denna konst till fulländning. Det finns förslag om bland annat en nationell immaterialrättsstrategi och ett kompetenscentrum. Dessa idéer har föga värde om målgruppen vet att de i princip aldrig vinner en rättstvist. Med andra ord, rättssäkra domstolregler är ett nödvändigt första steg om Sverige vill utveckla det immateriella värdeskapandet.

Varför har dessa reformer inte genomförts tidigare? Regeringskansliets ständiga svar är både enkelt och gåtfullt. Det sammanfattas i en mening och bara denna mening. ”Med det nya systemet( (Unified Patent Court, UPC) kommer små- och medelstora företag därmed att erbjudas möjligheten att processa mer kostnadseffektivt.”

UPC är en mycket kostsam processordning avpassad till företag, som är internationellt aktiva i minst fyra länder. Varför UPC skulle vara effektivt för kapitalsvaga aktörer i Sverige får den vetgirige inte veta. Regeringskansliet visar härmed både landets entreprenörer, riksdagens ledamöter och hela innovationspolitiken bristande respekt.

Nu hoppas vi att riksdagens beslut blir första steget på en efterlängtad utveckling av det immateriella värdeskapandet. Förslagsvis kan Regeringskansliet bjuda in entreprenörer, forskare och praktiskt verksamma jurister till en hearing för att konkretisera planerna för utvecklingen. Det finns mycket att göra.

Peter A Jörgensen, ledamot Uppfinnarkollegiet, tidigare teknisk attaché i Kalifornien

Kjell Jegefors, ledamot Uppfinnarkollegiet , tidigare ordförande Aktietorget Holding AB