”Varför tvekar regeringen att utreda höga kostnader för patentstrider?”

I juni 2022 skrev vi i en debattartikel i Ny Teknik:

”De mindre svenska företagen har hamnat på efterkälken när det gäller skapande av immateriella värden. Ett av skälen är de mycket kostsamma rättegångarna. Nu har riksdagen beslutat att uppmana regeringen att göra en översyn av kostnaderna. Fem oppositionspartier ställde sig bakom förslaget. Det kan bli ett genombrott för intresset att skapa immateriella värden i Sverige.”

Vad har hänt sen dess?

1. Socialdemokraterna har också motionerat om en utredning av rättegångskostnaderna. Det betyder att nu finns en bred riksdagsmajoritet, sex partier av åtta, för att utreda frågan om rättegångskostnader. (C och MP funderar fortfarande.)

2. Erfarenhetsåtervinningen brister. I studien Att försvara ett patent – Den lilla aktörens utmaningar i patenttvister analyseras 1 427 rättegångar i 40 länder, inklusive Sverige, där mindre företag deltagit i olika rättstvister, kan man läsa:

”I Sverige har vi varit relativt bra på att förmedla patentens strategiska roll och alla de viktiga funktioner patenten har under innovationsprocessen. /---/ Det svenska innovationssystemet är helt enkelt dåligt på att förbereda våra små teknikbolag på dessa ovanliga men mycket viktiga processer. Detta kan delvis förklaras av hur den svenska branschen för patentrådgivning ser ut, där patentering och patentintrång typiskt hanteras av helt skilda aktörer.”

Med andra ord: erfarenhetsåtervinningen brister. Detta till skillnad från de globala företagen, vilka ofta har några patenttvister pågående samtidigt. Här blir erfarenhetsåtervinningen en självklarhet och naturlig del i företagets patenthantering.

3. Vi har påtalat de ekonomiska obalanserna vid rättegångar. Dessa bekräftas av ytterligare två domar i juni från Patent och marknadsöverdomstolen (PMÖD). En tidigare anställd vid ett medicinsk-tekniskt företag riskerar hitills kostnader på över fem miljoner kronor för att få sin rätt prövad. Han förlorade i första instans och valde då att överklaga och eftersom domslut alltid är svåra att förutsäga, medförde detta en stor risk. Han vann i PMÖD. Företaget har nu valt att överklagat till Högsta domstolen, som ännu inte beslutat om de tar upp ärendet. Vid ett positivt beslut blir risken för uppfinnaren ännu större.

I en annan tvist kan vi följa vägen från samarbetsavtal med de svenska storbankerna, tvist, rättegång i Patent och Marknadsdomstolen (PMD), förlust, konkurs, konkursboet stämmer i PMÖD och förlorar. Målet gällde utvecklingen av bank id-tekniken och otillbörligt nyttjande av företagshemligheter. Accumulate AB, ett mindre konsultbolag, och senare dess konkursbo dömdes att betala nästan sammanlagt 20 miljoner kronor i de två rättegångarna.

4. Unified Patent Court (UPC). Denna nya rättegångsordning etablerades första juni 2023. Den är ett alternativ till behandling i svensk domstol. I UPC gäller att ett domslut får rättsverkan i alla anslutna europeiska länder. ( Idag 17.) Inom denna rättsordning tillämpas tak för rättegångskostnader. För kapitalsvaga aktörer införs ett rättsskydd, som beslutas av domstolen. Rättegångskostnaderna beräknas bli mycket höga. En rättegång om värden, som uppgår till 300 miljoner kronor, kan kosta den förlorande parten 25 miljoner kronor. (Värden om 300 miljoner är lågt i dessa sammanhang.) Frågan är om den nya rättsordningen någonsin kommer att ge kapitalsvaga aktörer ett riktigt skydd?

5. I mars presenterat EU en Agenda för hantering av immateriella tillgångar, som är en del av EU:s handlingsplan för immateriella rättigheter. Här finns ett hav av kunskap och stora möjligheter för den statssekreterare, som får ansvar för att vidareutveckla regelverket i Sverige för att stimulera ökad kommersialisering av forskningsresultat.

6. Forskningen inom immaterialrätten är underbemannad. Intresset från Regeringskansliet och berörda myndigheter att etablera väl underbyggda program för att utveckla det immateriella värdeskapandet verkar lågt. De olika statliga programmen är inte utvärderade. Med andra ord evidens saknas. Forskningen inom immaterialrätten är underfinansierad. Bara en promille av den statliga forskningsbudgeten (över 40 miljarder kronor) satsas inom immaterialrätten. Det saknas också ett nationellt forskningsprogram. 

Totalt finns i dag bara tre aktiva doktorander vid landets institutioner för immaterialrätt. Detta meddelade professor Bengt Domeij i januari. Hur ska den glesa skaran forskare klara de juridiska frågorna, som både breddas och blir mer komplexa? Detta gäller även inom utbildningen, där vi kan få brist på kompetenta lärare.

7. Immaterialrätt tar sig återigen in på den politiska agendan, men nyheterna är dåliga. I juni interpellerade Aida Birinxhiku (S) i riksdagen om en offensiv innovationsstrategi med tyngdpunkt på immaterialrätt. "Först och främst behöver vi öka kunskapen om immaterialrätt som strategisk tillgång, framför allt bland små och medelstora företag och inom universitets- och högskolevärlden." De andra nordiska ländernas strategiarbete togs upp, som förebild. Det blev debatt där klimat- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarade ”Kanske, kanske … ” och berättade om andra strategiarbeten, som pågår i Regeringskansliet.

Våra slutord: Regeringen har nu möjlighet och förutsättningar att ta ett epokgörande steg för att förbättra möjligheterna för entreprenörer och forskare att utveckla nya idéer. En ny era kan etableras med ny optimism inför utmaningarna. En nationell strategi ger immateriellt värdeskapande ett politiskt fokus, som saknats. 

När en strategi etableras måste också någon form av styrgrupp få mandat. Detta ger det immateriella värdeskapandet en struktur, en blygsam budget och nytt energitillskott, men allra viktigast: det stärker svensk innovations- och konkurrenskraft.

Regeringens tvekan är anmärkningsvärd, eftersom majoriteten i riksdagen vill utveckla det immateriella värdeskapandet. Vi finner inte heller några ideologiska konfliktytor. Tvärtom alla riksdagsledamöter vill vara småföretags-, forsknings- och innovationstillskyndare.

Kostnaderna för bristerna blir tydligare och tydligare. Det är svag erfarenhetsåtervinning, obalanser vid rättegångar, ej utvärderade stödprogram och en underfinansierad forskningsbudget. Det är entreprenörer, forskare, uppfinnare, och konsumenter, som betalar för bristerna.

Peter A Jörgensen, tidigare bland annat teknisk attaché i Kalifornien

Kjell Jegefors, tidigare bland annat ordförande i Aktietorget

Ledamöter av Uppfinnarkollegiet

LÄS MER

Guide: Europa får ett nytt patentsystem – vad innebär det för dig som söker patent?

Svenska Neonode förlorar patentmål mot Samsung

Förlikning om Henrietta Lacks odödliga celler