Opinion
”Kollektivtrafik måste bli mer attraktiv – fokusera på innovationer”
DEBATT. Pandemin har inneburit en kraftig minskning i resandet i både den upphandlade och den kommersiella trafiken. De beteendeförändringar vi har sett kommer delvis att kvarstå – nu krävs åtgärder för att göra kollektivtrafiken attraktiv, skriver Tobias Kihlén, Helena Lemoine och Caroline Barle.
Under pandemins början minskade antalet kollektivtrafikresor snabbt med 42 procent i Sverige jämfört med föregående år. När nu samhället öppnar upp igen och restriktionerna har avvecklats, behöver kollektivtrafiken genomföra ett omfattande förändringsarbete, för att återigen attrahera resenärer.
Fokus i upphandlingen av trafik behöver gå från ett relativt renodlat kostnadsfokus till att premiera nya idéer som lockar tillbaka resenärerna till kollektivtrafiken. Särskilt fyra områden kommer att ha en stor påverkan på resandet framöver:
Flexibelt resande. Fler resenärer kommer att söka flexibla biljettalternativ då traditionella månadskort inte är attraktiva nog vid hybridarbete, liksom fler sömlösa erbjudanden tvärs flera färdmedel, så kallat Mobility-as-a-Service (MaaS), som integrerar elscooter, hyrbilar, buss och tunnelbana i samma erbjudande. Appen Travis är ett exempel på detta. För att fullt utnyttja potentialen i dessa nya tjänster nationellt behöver alla regionala kollektivtrafikmyndigheter öppna upp sina försäljningskanaler för privata mobilitetsaktörer.
Grönt resande. I Sverige har kollektivtrafiken en naturlig roll och växande potential att bidra till såväl minskade utsläpp som buller och trängsel . För kollektivtrafikmyndigheterna, som erfarit stora förluster under pandemin, blir det viktigt att framåt säkra finansiella medel som stödjer den fortsatta elektrifieringen, med investeringar i bland annat laddinfrastruktur och fordon.
Hälsosamt resande. Även efter pandemin kommer resenärerna att ställa höga krav på hygien och en hälsosam resandemiljö. Det kommer att behövas ökade resurser och lösningar för att möta allt högre förväntningar från resenärerna på ren, frisk luft och fräscha fordon och stationsmiljöer, för att de ska välja kollektivtrafiken framför den egna bilen.
Tryggt resande. Redan innan pandemin var trygghetsfrågorna högt upp på agendan. Sedan 2011 har Stockholms medborgares känsla av otrygghet ute i samhället successivt ökat, även i kollektivtrafiken. Satsningar på trygghetsskapande åtgärder, bland annat närvarande personal och tryggare stationsmiljöer är en förutsättning för att resenärerna ska återvända till det kollektiva resandet efter pandemin.
Det offentliga kan och bör stödja denna nödvändiga förändring inom kollektivtrafiken genom att:
• Initiera fler samarbeten mellan olika färdmedel där de regionala kollektivtrafikmyndigheterna har en möjlighet att främja privata initiativ kring exempelvis mobility-as-a-Service
• Möjliggöra för fortsatta investeringar i elektrifiering och gröna alternativ
• Säkerställa tillräckliga resurser och synliggöra arbetet med att skapa trygga och rena resandemiljöer
Idéer och innovationskraft inom mobilitet finns det gott om både hos det privata näringslivet och hos de regionala kollektivtrafikmyndigheterna. En nyckel till att realisera dessa idéer och locka tillbaka resenärerna kommer att vara ett skifte från ett relativt renodlat kostnadsfokus till ökat fokus på innovation och nya lösningar.
Tobias Kihlén, transport- och infrastrukturexpert på PA Consulting
Helena Lemoine, specialist inom transport på PA Consulting
Caroline Barle, specialist inom verksamhetsutveckling på PA Consulting