”Elsystemet kräver balans mellan förnybar produktion och baskraft – med kärnkraft”

De fem energidebattörer som fortsätter debatten i Ny Teknik (24/3) har verkligen bestämt sig för att just kärnkraft bara innebär risker, till skillnad från alla andra kraftslag och innovationer där det inte verkar finnas några frågetecken.

I sin iver att leda i bevis för sina teser har de samlat ihop en salig blandning av argument, där vissa är rena missuppfattningar (att vår reaktordesign kommer att försenas av Ukrainakriget) eller halmdockor (de citerar en debattör som vill lägga SMR:s inne i Stockholm, vilket knappast har med debatten att göra).

Andra argument som de för fram mot kärnkraft som helhet är just de argument som lett oss på Blykalla till våra teknikval, eftersom andra spår inte visat sig fruktsamma. Våra design- och materialval gör att vi tror att vi kommer att kunna serieproducera en blykyld SMR till ett kostnadseffektivt och attraktivt pris för det svenska elsystemet, såväl som andra elsystem. Men det handlar förstås inte bara om vad vi tror, utan i slutändan handlar det om vad marknaden vill satsa på. Och alla avsiktsförklaringar och investeringar som gjorts i SMR:er senaste året visar att såväl investerare som energibolag tror att el från SMR:er kan bli konkurrenskraftig.

Vi anser att kostnadseffektiviteten för elsystemet bör vara en grundläggande parameter, vid sidan om försörjningstrygghet. Debattörerna söker belägg för den spridda tesen att baskraft och reglerkraft även framöver kommer behövas för att stabilisera ett elsystem med allt mer väderberoende produktion.

En pedagogisk och hjälpsam modellering som gjorts är den inom Svenskt Näringslivs projekt Kraftsamling El. Den visar att ett optimalt elsystem är teknikneutralt, men kräver en relativ balans mellan både baskraft och förnybar produktion för att inte fördyra och suboptimera utbyggnaden under elektrifieringen. Studien Is a 100% renewable European power system feasible by 2050? kommer till samma slutsats. Ett system som innehåller kärnkraft blir åtminstone 30 procent billigare än ett system med bara förnybart, även om man tror att man skulle lyckas bygga ut stamnätet med 240 procent.

Givetvis kommer efterfrågeflexibilitet och lagring också ha sina framtida platser. Debattörerna nämner i tidigare artiklar många möjliga lagringstekniker som skulle kunna hjälpa oss med elektrifieringen, i flera fall sådana som är betydligt mer omogna och i tidigare stadier, än vår blykylda reaktorteknik. Även dessa behöver utvecklade regelverk, säkerhetsföreskrifter och konsekvensutredningar, inte minst för miljön, innan de kommer förverkligas. Därmed är de knappast snabba lösningar.

Som stöd för kostnadseffektivitet i ett system med 100 procent förnybart hänvisar de fem debattörerna till Svenska kraftnäts Långsiktiga marknadsanalys. Det är en utmärkt hänvisning, där just Svenska kraftnät konstaterar att scenarier som bygger på antingen utpräglad förnybar elektrifiering, eller planerbar elektrifiering, i hög grad blir importberoende på sikt, men också uppvisar ofördelaktiga prismönster (se gärna sidorna 47, samt 53-54).

Sammanlänkning av Europas energimarknader har gett oss många fördelar, men som inte minst det senaste året visat kan det också vara problematiskt att bygga in sig alltför mycket i importberoenden. Ett helt förnybart system med många timmars väderberoende importbehov per år, från länder med liknande systemkaraktäristik, för tankarna till ett bord med uppställda dominobrickor. Detta särskilt när regional samvariation i vädermönster finns.

Här finns en annan fördel med SMR-tekniken: Genom sin relativa småskalighet kan den placeras ut strategiskt och stärka upp svaga delar av nätet och avlasta flaskhalsar. Därmed kan de även möjliggöra större och ibland oregelbundna flöden från inte minst stora vindparker till havs.

Om fokus är försörjningstrygghet och kostnadseffektivitet finns det mycket som talar för att allt behövs, från kärnkraft till kraftelektronik, flexibilitet och lagring, samt givetvis mer förnybar produktion. Det är synd att de fem debattörerna snarare verkar vilja argumentera emot kärnkraft till varje pris och blanda bort korten kring de relativa riskerna och utmaningarna med olika kraftslag.

Jacob Stedman, vd Blykalla AB

Janne Wallenius, medgrundare och teknisk chef, Blykalla AB och professor i reaktorfysik vid Kungliga tekniska högskolan

TDIGARE INLÄGG I DEBATTEN

Replik: ”Blir SMR verkligen billigare än större reaktorer?”

”Både sol, vind, vätgas och kärnkraft behövs i elsystemet”

”För ett stabilt elsystem – satsa på sol, vind och vätgas, inte kärnkraft”