”Både sol, vind, vätgas och kärnkraft behövs i elsystemet”

Fem akademiker argumenterar i Ny Teknik den 9 mars för att man borde satsa på sol, vind och vätgas. De har rätt i att detta kommer att vara tre viktiga inslag i den framtida energimixen. Men de för också fram tre argument mot kärnkraft som vi känner oss nödgade att bemöta.

För det första verkar artikelförfattarna mena att kärnkraft inte behövs, för att tillräcklig kapacitet kan komma av vind och sol. Men dessa kraftslag kommer inte ensamt kunna möta Sveriges snabbt ökande elbehov.

Bara för att ta ett exempel: om det nu gick att bygga ut landbaserad vindkraft tillräckligt mycket, varför skulle man över huvud taget bemöda sig om vindkraft till sjöss som är dubbelt så dyrt?

Detsamma gäller för övrigt just havsbaserad vindkraft: även om det i teorin finns enorm potential så byggs i stort sett ingenting just nu av olika skäl. Till exempel har Försvarsmakten varit negativa till många av projekten. Det krävs också en oerhört omfattande utbyggnad av stamnätet för att möjliggöra många av projekten, till skillnad från kärnkraftssatsningar som i många fall kan utnyttja befintliga nät.

För det andra verkar artikelförfattarna tänka sig att energilagring räcker för att reglera den intermittenta kraften. Men i praktiken tror de flesta betraktare att det kommer att krävas baskraft och reglerkraft för att upprätthålla stabiliteten i nätet. Intermittent kraft som sol och vind är förvisso viktigt, då deras låga rörliga priser bidrar till billigare el under vissa tider av dygnet.

Men om andelen intermittent kraft ökar alltför kraftigt kommer fördelarna att överskuggas av att kostnaderna för balanserande kraft och elnätsinvesteringar ökar ännu snabbare. Storskalig vattenkraft är svår att bygga ut över huvud taget, och att bygga elnät är dyrt och tidskrävande. Detsamma kräver storskalig energilagring med batterier och vätgas, som är oprövat och orealistisk att bygga ut i den takt som artikelförfattarna tycks se framför sig.

Storskalig användning av vätgas i elsystemet lär dröja åtminstone några decennier, givet den låga verkningsgraden. De flesta studier visar därför att ett svenskt elkraftsystem med kärnkraft ger en lägre elkostnad än ett system utan kärnkraft.

För det tredje ger artikelförfattarna en missvisande bild av konkurrenskraften hos modern kärnkraft. Det är sant att storskalig kärnkraft historiskt sett ofta blivit dyrt och försenat. Men det är just därför vi och många med oss valt att satsa allt på småskaliga modulära reaktorer (SMR:er).

Genom att massproducera små och modulära enheter i fabrik kommer man bort från gigaprojekt och dyra first-of-a-kind enheter. Finanseringskostnaderna, som varit en stor del av kostnaden för ny kärnkraft, blir väsentligt lägre och livstidskostnaderna uppskattas hamna i nivå med havsbaserad vindkraft. Och, ja, det är sant att all forskning kring kärnkraft inte lett till kommersiell succé.

Båda det franska och det japanska exemplet som artikelförfattarna tar upp är baserade på natriumkylning av reaktorn, och vi delar uppfattningen att det är en svårframkomlig väg. Blykylning, däremot, har använts sedan 1970-talet för reaktorer på u-båtar. Nu när vi löst de materialtekniska frågor som tidigare hållit tillbaka tekniken tror vi att blykylning och den etablerade vattenkylningen kommer att dominera SMR-marknaden.

Ska vi lyckas dubbla Sveriges elproduktion på några decennier måste alla kraftslag bidra. Det är också därför tillväxt i kärnkraft ingår i alla scenarion från Internationella energirådet (IEA). Ska vi kunna hantera båda energikrisen och klimatkrisen på samma gång kommer ny kärnkraft att krävas.

Jacob Stedman, vd, Blykalla AB

Janne Wallenius, medgrundare och teknisk chef, Blykalla AB och professor i reaktorfysik vid Kungliga tekniska högskolan

LÄS MER

Här är den svenska ingenjören bakom nya mini-reaktorn

”För ett stabilt elsystem – satsa på sol, vind och vätgas, inte kärnkraft”