DEBATT

Lars Albertsson och Marcus Hammarberg.

”AI-kommissionen missar målet – svenska företag saknar självinsikt, inte superdatorer”

DEBATT. Företag som är ledande inom ai begränsas inte av regleringar eller brist på superdatorer, som rapporten tar sikte på, och de företag som inte är i spetsen begränsas av sin egen förmåga, skriver Lars Albertsson och Marcus Hammarberg.

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

AI-kommissionen har skrivit en ambitiös rapport, men lämnar förslag som missar målet. Problemet för ai-utvecklingen i Sverige är att svenska företag lever i dåtiden och behöver aktivt lära sig av de företag som ligger i framkant.

Nästan all innovation inom ai sker hos företag men i ai-kommissionens rapport finns knappt ett ord om att företag behöver förändra sig eller om åtgärder för att påverka dem. 

Rapporten lyfter istället fram data och hårdvara som grundförutsättningar för ai-produkter. Det är dock mindre problem än svenska företags förmåga att hantera data - de flesta företag ligger långt efter.

AI-kommissionens förslag kommer inte att förändra svenska företags metoder eller accelerera deras lärande.

Varje år publiceras en State of Devops Report (se fotnot) som kvantifierar organisationers förmåga att leverera mjukvarutjänster. I 2024 års rapport jämförs nyckeltal för gruppen ”elite performers” med ”low performers”. Skillnaderna är stora:

  • 127 gånger snabbare från produktidé till driftsättning.
  • 182 gånger fler produktförbättringar.
  • 2293 gånger snabbare hantering av driftsproblem.
  • 8 gånger färre problem per ändring i produkten.

Motsvarande systematiska undersökningar inom data och ai har inte gjorts, men det finns liknande mätetal, till exempel antal aktiva dataflöden eller tid från idé till utvärdering i produktion. Där ser man liknande skillnader för data och ai: de ledande företagen har 100-1000 gånger högre förmåga. Det är en smal spets av företag som ligger långt före.

Vi arbetar heltid med att hjälpa företag att få ut mer värde av sin data. När vi nämner siffrorna ovan möts vi ofta av förnekelse. Reaktionen påminner om de amerikanska biltillverkarna på 80-talet, som hävdade att rapporter om japanska bilars högre kvalitet var förfalskade. Företag som är bra på en nisch tror sig ofta tillhöra toppskiktet även inom digital utveckling och datahantering. Självbilden speglas i AI-kommissionens rapport, som fokuserar på förändringar utanför företagen.

It-haverierna Millennium och Skolplattformen är tydliga exempel på faran med ålderdomliga metoder. Men samma problem finns hos de flesta svenska företag. Inom ai är det helt avgörande att anamma moderna arbetsmetoder som möjliggör snabba ändringar. Det går inte att arbeta enligt principer från 90-talet och leverera ny funktionalitet bara några få gånger per år. Det är inte förenligt med effektiv ai-innovation.

Sverige har relativt många företag i det digitala elitskiktet och därmed goda förutsättningar. De avgörande kunskaperna stannar dock i en liten grupp av unga, framgångsrika digitala produktbolag och de startup-företag som har vuxit fram kring dem. Om etablerade företag kunde lära sig teknik men framförallt arbetsmetoder av dem så finns det potential att bli ledande inom ai.

AI-kommissionens förslag kommer inte att förändra svenska företags metoder eller accelerera deras lärande. Företag som är ledande inom ai begränsas inte nämnvärt av regleringar eller brist på superdatorer, som rapporten tar sikte på, och de företag som inte är i spetsen begränsas av sin egen förmåga.

Vi föreslår dessa förändringar som vi tror faktiskt kan hjälpa svenskt näringsliv att komma ikapp:

  • Finansiera en årlig ”State of AI-Ops Report”, som kartlägger svenska företags förmåga att leverera ai-funktionalitet.
  • Finansiera kontorshotell särskilt ämnade för kontinuerligt lärande mellan olika sorters företag - attraktiva arbetsplatser för fotfolket som utvecklar och driftar digitala tjänster, så att de utbyter kunskap genom frekvent kontakt.
  • Ändra strukturen för offentliga projekt för att öppna dörren för mindre och mer innovativa företag. Andra har föreslagit åtgärder som vi repeterar: Upphandlingar med agila metoder, öppen källkod för nyutveckling i offentlig sektor, samt en it-haverikommission.

I ett revolutionerande skifte av teknik eller metoder måste företag lära sig av de ledande för att inte hamna efter. När biltillverkningen utmanades från Japan studerade Scania och Volvo metoderna hos Toyotas. De visade ödmjukhet, lärde sig nya arbetssätt och kunde fortsätta vara konkurrenskraftiga. Nu behöver motsvarande lärande ske inom data och ai.


Lars Albertsson
, dataentreprenör

Marcus Hammarberg, agil coach

Fotnot. State of Devops Report är en årlig kartläggning av it-branschens förmåga att leverera digitala produkter, baserad på undersökningar hos tusentals företag. Med vetenskapliga metoder kartläggs organisationers kvantitativa skillnader i snabbhet och tillförlitlighet i utveckling av mjukvara samt drift av mjukvarutjänster. State of Devops Report har kommit ut sedan 2013 och är det mest vedertagna riktmärket för att jämföra organisationers digitala mognad. Rapporten produceras av forskningsprogrammet Dora, som drivs av en grupp amerikanska företag och universitet, däribland Google.

DELTA I DEBATTEN

Vill du skriva en debattartikel eller en replik?

Kontakta Ny Tekniks debattsida på debatt@nyteknik.se

Tänk på detta:

• Texten ska vara unik för Ny Teknik.

• Texten ska vara max 4 000 tecken inklusive mellanslag.

• Undvik förkortningar och utropstecken.

• Peka ut och beskriv ett problem eller en lösning, samt hur du eller ni vill lösa problemet eller ta vara på möjligheten.

• Var tydlig med vem du eller ni debatterar med och varför.

• Bifoga gärna porträttbild och ange fotobyline.