RYMDEN
Japan vill bli först med rymdbaserad solkraft
ESA:s visualisering av rymdbaserad solkraft.
ESA
Världens stormakter satsar alla på rymbaserad solkraft. Men Japan vill ta täten och hoppas kunna testa tekniken redan 2025.
Starkare solljus, tillgängligt dygnet runt – och som kan distribueras dit behovet är som störst. Det är några av fördelarna med satellitbaserad solkraft som ska ge elektricitet på jorden.
Men kostnaderna kan bli, om ordvitsen ursäktas, astronomiska. För att inte tala om utmaningen med service och underhåll.
Likväl satsar såväl Kina som Ryssland och USA på utveckling av tekniken. Den europeiska rymdorganisationen ESA har föreslagit rymdprogrammet Solaris i hopp om att ge Europa de politiska och tekniska förutsättningarna att hålla jämna steg med konkurrenterna.
Japan, en pionjär på området, har möjligen den mest aggressiva målsättningen. Om bara två år hoppas de, i ett gemensamt projekt mellan industri, akademi och myndigheter, kunna genomföra tester. Då vill de demonstrera att energi kan skördas och skickas hundratals kilometer från rymd till mark. Det rapporterar dagstidningen Nikkei.
Beskrevs av Asimov 1941
Science fiction-författaren Isaac Asimov var den kanske första att beskriva rymdbaserad solkraft i en novell från 1941. En av ingenjörerna som jobbade med Apollo 11, Peter Glaser, beskrev ett koncept 1968 och fick patent på det fem år senare.
I all enkelhet går det ut på att solpaneler infångar solenergi som omvandlas till mikrovågor. Dessa skickas till markbaserade mikrovågsantenner som konverterar strålningen till elektricitet. Konceptet kallas rätt och slätt space-based solar power (SBSP).
2015 lyckades den japanska rymdorganisationen Jaxa skicka 1,8 kilowatt (tillräckligt för en elektrisk tekokare) över 50 meter. Jaxa uppgav vid det tillfället att de var först i världen med konststycket, åtminstone om man såg till graden av precision i experimentet.
Ambitionerna för SBSP är emellertid något högre än så. Att generera 1 gigawatt skulle kräva, skriver Nikkei, en satellit med solpaneler med en sammanlagd yta på två kvadratkilometer. Att nå den kapaciteten skulle kunna kosta över 800 miljarder kronor.
ESA tror att rymdbaserad solkraft skulle kunna täcka en fjärdedel till en tredjedel av de cirka 3 000 TWh som Europa årligen förbrukar. Kostnaden? Biljontals kronor.
