”Vi oroar oss för det senare” sade bolagscheferna till astrofysikern Erika Nesvold när hon ställde frågor om etiska problem i framtidens rymdmiljöer. De uteblivna svaren fick henne att ta saken i egna händer och nyligen släpptes boken ”Off-Earth” om etik i rymden.
Gruvbrytning på asteroider och utopiska samhällen på Mars. En ordentlig rymdetablering är fortfarande många år bort, men etiska frågor är det aldrig för tidigt att grunna på. Det menar Erika Nesvold, doktor i astrofysik och författare till boken ”Off-Earth” som diskuterar frågor som ofta ses förbi när stora rymdprojekt planeras.
Det var i samband med ett Nasaprojekt om planetärt försvar 2016 i Silicon Valley som Erika Nesvold fick grundtanken som senare skulle leda till boken. Där fick hon prata med flera personer från privata rymdbolag.
Erika Nesvold är astrofysiker och författare.TODD DRING
– Rymden började få alltmer uppmärksamhet och det fanns till exempel flera företag som pratade om gruvbrytning på asteroider. Jag blev besviken på svaren på mina frågor som inte hade teknisk eller finansiell karaktär. På frågor som ”hur ser vi till att vi inte kontaminerar månen med mikrober från jorden vid brytning?”, ”hur kommer arbetsförhållandena vara i rymden?” fick jag svaret att ”vi oroar oss för det senare”, berättar Erika Nesvold i ett nytt avsnitt av Ny Tekniks podcast Intergalaktiskt.
Inställningen att hantera problemen först när de uppstår räckte inte för Erika Nesvold. Hon tog saken i egna händer och började gräva i rymdetableringens mindre tekniska aspekter.
– Jag intervjuade bland annat historiker, sociologer och filosofer om alla frågor inom etik och mänskliga rättigheter som vi kan stöta på när vi försöker etablera oss i rymden, säger hon.
Att lösa hypotetiska problem i rymden kan gynna jorden
Annons
Erika Nesvold själv är positivt inställd till att mänskligheten ska ta sig ut i rymden. Hon ser det som en dum idé att mänskligheten bara skulle finnas på jorden, att ”lägga alla ägg i samma korg”. Men hon är medveten om att det kommer att dröja innan vi lyckas ta oss ut på allvar.
– Jag tror inte vi kommer att ha permanenta bosättningar i rymden under min livstid, så varför bryr jag mig? En del bakom det är att när man börjar se på problemen i rymden så lär man sig mer om vad som sker på jorden, inom bland annat arbetsrätt, äganderätt och miljöfrågor. När man tänker på problem i rymden kan det ta fram radikala och kreativa lösningar för problem på jorden vi aldrig hade tänkt på annars, säger hon.
Just frågan om arbetsrätt kan komma att bli aktuell när allt fler privata aktörer siktar in sig på bland annat månen och asteroider för gruvbrytning. Kommer arbetare som i rymden är beroende av sina arbetsgivare för luften de andas våga ställa krav eller utan vidare vara tvungna att acceptera villkoren från cheferna?
Andra exempel på frågeställningar som tas upp i boken är, ”varför ska vi åka till rymden?”, ”vem får åka?”, ”vad händer om jag blir sjuk?” och ”hur hanterar man brott?”. Erika Nesvold vill med boken påbörja en konversation och ställa frågor, svar på alla frågor finns inte än.
– Jag tror att det finns svar därute. Framför allt tror jag att många svar finns i historien, åtminstone varnande berättelser om vad som inte har fungerat. Men det finns så mycket människor där ute, olika kulturer, mindre samhällen, experter och aktivister som har lösningar på vissa problem här på jorden som skulle kunna fungera i rymden. Det tycker jag är hoppingivande, säger hon.
Mer om Erika Nesvolds etiska frågeställningar i rymden diskuteras i podcasten Intergalaktiskt med Viktor Krylmark och Bill Burrau.
Prenumerera och lyssna på Intergalaktiskt gör du genom att följa länkarna nedan till den podcastplattform du föredrar.
