RYMDEN

Artemis II: Här är allt du behöver veta om Nasas nästa månuppdrag

En bild som visar de olika stegen för Artemis II.

Under Artemisprogrammets nästa fas ska människan återigen färdas runt månen. Här samlar Ny Teknik löpande nyheter och information om Artemis II.

Publicerad Senast uppdaterad

Den senaste gången en människa stod på månen var under Apollo 17 – Apolloprogrammets sista månlandning 1972. Artemisprogrammet ska ändra på detta, Nasa ska återerövra vår närmsta himlakropp.

Artemis I, den första obemannade flygningen, gick av stapeln i slutet av 2022. Det var det första testet av Orionfarkosten och jätteraketen Space Launch System (SLS). Uppskjutningen sköts fram efter bränsleläckor och problem med temperaturmätningar men blev alltså av i november förra året.

Nästa steg mot Nasas mål att åter sätta människan på månen är Artemis II, planerad uppskjutning är november 2024. Det blir dock ingen månlandning, men astronauter ska färdas runt himlakroppen med hjälp av Orion. Här nedan följer mer detaljer kring rymduppdraget.

Fyra astronauter ska färdas runt månen

Nasachefen Bill Nelson presenterade på en presskonferens den 3 april de fyra astronauter som ska ta sig runt månen under Artemis II.

De utvalda astronauterna som ska med farkosten Orion upp är:

- Christina Koch – uppdragsspecialist.

- Victor Glover – pilot.

- Reid Wiseman – befälhavare.

- Jeremy Hansen – uppdragsspecialist.

De tre förstnämnda är Nasa-astronauter medan Jeremy Hansen representerar Kanada och den kanadensiska rymdbyrån CSA.

Fyra astronauter och en Nasachef arm i arm på en presskonferens.
De fyra utvalda astronauterna för Artemis II med Nasachefen Bill Nelson i mitten.

Ett av slutmålen för Artemisprogrammet är att ta den första kvinnan, och den första icke-vita personen till månen. Det är inte säkert att de astronauter som valts ut för Artemis II är samma som vid Artemis III får vara med i den först månlandningen sedan 1972.

Nasas nya rymddräkter – som ska passa alla

Den 15 mars 2023 presenterades de nya rymddräkterna för nästa månlandning. Efter att Nasa själva spenderat lång tid och mycket pengar valde de till slut att lägga ut skapandet av rymddräkterna på entreprenad. Axiom Space vann upphandlingen och har tagit fram en rymddräkt som kan anpassas för olika kroppstyper.

En rymddräkt som ska användas vid nästa månlandning.
Den nya rymddräkten kommer att vara vit när den används på månen.

Rymddräkten Axiom Extravehicular Mobility Unit (AxEMU) ska låta astronauter klara åtta timmar på månens yta och vara rörligare än tidigare rymddräkter. Dräkten väger också mindre och är starkare än sina föregångare. Man klär på sig dräkten genom att klättra in genom en lucka på baksidan av den i stället för att som tidigare dra på sig den från benen och uppåt.

Orionkapseln ska testas i omlopp kring jorden

Under Artemis I flög Orion ensam runt månen, om man räknar bort dockan Moonikin Campos som fanns ombord. Nu när människor ska vara med ombord kommer de kunna vara med och testa alla kritiska system.

Livsuppehållande system, navigering och kommunikation ska alla testas medan Orion tar sig runt jorden två gånger. Det första varvet kommer att ta runt 90 minuter, och det andra som är i en betydligt högre bana runt 23,5 timmar.

Under tiden som farkosten är kvar i omlopp kring jorden kommer astronauterna att träna, prata, andas, äta och sova. De olika systemen för att skapa andningsbar luft och rensa bort koldioxid och vattenånga kommer därför att kunna testas under olika förhållanden.

European Service Module

Orionfarkosten väger totalt över 20 ton. Den europeiska rymdorganisationen ESAs bidrag väger 13,5 ton och kallas European Service Module (ESM). ESM är det som driver Orion framåt och modulen bär på 8 600 kg drivmedel. Servicemodulen bär också med sig 240 kg vatten, 30 kg kväve och 90 kg syre. ESM hjälper till att ta Orion till och runt månen för att sen kopplas av när farkosten återvänder till jorden. Då brinner ESM upp i atmosfären.

Artemis-projektets slutmål – en månbas och Mars i sikte

Artemis III följer sedan upp Artemis II. Då blir det inte bara omloppsbana utan även landning på månen. Målbilden är att efter Artemisprogrammet befästa närvaron på månen ordentligt. En månbas, en rymdstation i omlopp och astronauter som kan göra forskning under längre perioder på månen.

Att öka närvaron på månen är också ett viktigt steg för att ta sig till och etablera en närvaro på rymdvärldens nästa stora mål – Mars.

Uppskjutning av Artemis I med hjälp av jätteraketen SLS.
SLS-raketen tog med Orion och tio kubsatelliter till rymden den 16 november 2022.
✉️ Språk- eller faktafel i texten? Skriv och berätta.