”Viktigt ta hänsyn till den totala klimatpåverkan”

En viktig förutsättning för att nå minskade klimatutsläpp är att förstå den totala klimatpåverkan som kan kopplas till den egna livsstilen. Klimatkalkylatorn som utvecklats av WWF och SEI syftar till att illustrera den totala klimatpåverkan från våra livsstilar och vill inspirera så många som möjligt att förändra sina vanor i en mer hållbar riktning.

Vi välkomnar de synpunkter som Håkan Walterson tar upp i ett läsarbrev i Ny Teknik. Han redogör för en jämförelse som han har gjort mellan tre webbaserade verktyg som kan användas för att beräkna en individs klimatpåverkan. Vi vill med denna respons lyfta fram några viktiga aspekter avseende den beräkningsmetodik som använts vid utvecklingen av Klimatkalkylatorn.

Håkan Walterson anger att vissa av Klimatkalkylatorns beräkningar hamnar högre än de referensvärden han refererar till. Anledningen till att Klimatkalkylatorn visar högre värden är att beräkningarna inkluderar både direkta och indirekta klimatutsläpp, något som är viktigt för att illustrera den totala klimatpåverkan som kopplas till individens livsstil.

Bilen

I Klimatkalkylatorn omfattas bilens utsläpp både av direkta utsläpp orsakade under körning och av indirekta utsläpp från tillverkningen av själva bilen, eventuella bilbatterier och transport till försäljningsstället. Att endast räkna på de direkta utsläppen ger inte en rättvisande bild av bilens totala påverkan, eftersom det även har krävts betydande resurser för tillverkningen av själva bilen. Det betyder bland annat att en övergång till elbil eller en HVO-driven bil inte helt löser problemen med klimatpåverkan från transportsektorn, eftersom en stor påverkan också uppstår under tillverkningen av bilen. Detta innebär att vi, förutom att byta till miljösmartare bränslen, också behöver verka för att minska antalet bilar. Att vidareutveckla kalkylatorn genom att lägga till fler bränslen vore önskvärt och är något vi gärna gör.

Flyget

Beräkningarna om flygresornas utsläpp i Klimatkalylatorn inkluderar en höghöjdseffekt med en faktor på 1,9 i linje med Naturvårdsverkets beräkningar. International Civil Aviation Organizations (ICAO) beräkningar, som Håkan Walterson hänvisar till, inkluderar inte höghöjdseffekten. Avseende antaganden om aspekter som flygplanstyp och beläggningsgrad har vi utgått från beräkningar från brittiska Department for Environment, Food and Rural Affairs som vi har antagit är jämförbara med svenska förhållanden. I dagsläget saknas tyvärr motsvarande beräkningsvärden för Sverige.

Bostaden

Även i beräkningarna om klimatpåverkan från bostadens energianvändning inkluderas både direkta och indirekta utsläpp. Skulle vi endast inkludera de direkta utsläppen skulle vi för förnybar el hamna nära nollutsläpp som Håkan Walterson påpekar men här har vi även inkluderat påverkan från tillverkningen av energisystemen, till exempel bergvärmepumpen, vindkraftverket och infrastrukturen som använts vid drift.

Det Klimatkalkylatorn vill illustrera är att den totala klimatpåverkan från vår konsumtion och livsstil inte endast handlar om de direkta utsläpp som genereras lokalt. Vi är i dag del av ett globalt system där en stor del av klimatpåverkan från de produkter vi använder har genererats någon annanstans. Ska vi komma tillrätta med klimatutmaningen är det viktigt att vi är medvetna om detta och agerar därefter.

Katarina Axelsson, verksam som forskare vid Stockholm Environment Institute (SEI)

Gunilla Elsässer, chef mat, klimat och energi, Världsnaturfonden WWF

Frågor och svar om Klimatkalkylatorn finns att läsa på WWF:s webbplats