”Vifta inte bort utsläppsrätterna – skärp dem i stället”

Extremväder drar över jorden. I Sverige var det sommarens hetta och bränder, på andra platser torka, översvämningar och svår kyla. Klimatförändringarna gör det extrema normalt och detta är sannolikt bara början. En del har helt rätt i att det är bråttom att säkra finansiering för teknikutveckling. Men att helt vifta bort möjligheten att utnyttja utsläppshandeln kan vara förhastat.

Att klimatet fick en central plats på Davosmötet visar hur central klimatfrågan blivit också för näringslivet. Därifrån efterfrågades politiskt agerande för att skapa pris på utsläppen och marknadsbaserade styrmedel som passar ihop med näringslivets logik.

EU:s utsläppshandel, ETS, är just ett sådant styrmedel. Nästan hälften av EU:s utsläpp av växthusgaser samlas där, i Sverige cirka 40 procent. Det är det viktigaste styrmedlet i EU:s klimatpolitik, världens största utsläppshandel och skapar tydliga och enhetliga regler för de 31 länder som omfattas.

Klimatneutralt välfärdsland

För att nå såväl EU:s klimatmål som det svenska målet om att bli världens första klimatneutrala välfärdsland krävs att utsläppen minskar betydligt snabbare än hittills. Vi presenterar här tankar om hur stärkt och kostnadseffektiv klimatpolitik kan kombineras med bibehållen svensk konkurrenskraft.

Under 2017 beslutades att åtgärda det överskott av utsläppsrätter som dragit ned priset. Utsläppstaket minskar och billiga krediter från andra länder tillåts inte. Det leder till mindre utsläpp, och genom möjligheten att annullera utsläppsrätter ändras också logiken i ETS. Det är inte längre möjligt att hävda att ytterligare nationella åtgärder inte har någon effekt genom att utsläpp bara skulle flyttas mellan EU:s medlemsländer.

Resultaten har inte låtit vänta på sig. Priset har på kort tid stigit från 50 kronor/ton till 200 kronor/ton och förstärkt lönsamheten i fossilfria investeringar. Samtidigt visar analyser att priset behöver stiga till nivåer mellan 500 kronor/ton och 1 000 kronor/ton för att ge marknaden tillräckligt starka incitament till kapitalintensiva investeringar med längre avskrivningstider och högre risk, som exempelvis att fånga in och lagra koldioxid, Carbon Capture and Storage (CCS).

Det krävs också att marknaden upplever att priset kommer vara högt under en längre tid. Den tryggheten finns inte riktigt i dag.

Nollutsläpp

EU-kommissionen presenterade nyligen en ny långsiktig klimatstrategi, den första samlade klimatstrategin för EU sedan 2011. Förslaget innehåller många bra delar inklusive en skärpt målsättning – EU ska sikta mot netto-nollutsläpp till 2050. Man kunde tro att kommissionen då skulle vilja nyttja det mest kostnadseffektiva och teknikneutrala styrmedel vi har för att nå målet. Men förslag saknas och effekten kan bli att man tvingas se på dyrare åtgärder.

Utan en skärpning av ETS så blir det utmanande att nå våra mer långtgående mål. Att Sverige driver på inom EU blir viktigt.

Vi ser flera möjliga spår framåt:

Skärp taket i utsläppshandeln.

Detta är det mest renodlade alternativet som innebär att den totala mängden utsläppsrätter minskas. Dagens minskningstakt om 2,2 procent per år är inte tillräcklig.

Prisgolv.

Storbritannien har redan infört ett golvpris för energiproducenter, och i Nederländerna finns liknande planer.

Minska gratis utsläppsrätter.

Hela 43 procent av utsläppsrätterna delas ut gratis fram till 2030. Skyddsåtgärder för att värna globalt konkurrensutsatt industri är rimligt, men att dessa åtgärder fokuseras på att ta bort prissignalen riskerar att underminera själva tanken med systemet.

Satsa på forskning och utveckling av industriella tekniksprång.

Den innovationsfond som nu ska finansieras med utsläppsrätter behöver bli ett tillräckligt skarpt verktyg för att stödja viktiga tekniksprång, likt Sveriges Industrikliv. Nya metoder för exempelvis stål och cement blir avgörande, CCS likaså.

Gynna bio-CCS.

Det finns möjlighet att räkna hem CCS inom ETS, men bara om koldioxiden är fossil.

Möjliggör mer annullering av utsläppsrätter.

Skärps inte ETS så behöver vi säkra klimatmålen på annat sätt. Hitintills har huvudlinjen varit att ETS-verksamheters utsläpp ska regleras just av ETS. Därför ställs i miljöbalken inga särskilda krav på utsläppen för dessa verksamheter. Det finns en tydlig logik i det. Men vi har nyligen sett exempel på tillstånd som skulle kunna ställa nationella klimatmål på ända. Det är viktigt att vi får en diskussion om hur vi ska förhålla oss till detta framöver.

När valet till Europaparlamentet är över gäller det att kavla upp ärmarna och ge sig i kast med skruvarna och muttrarna i den dagliga verksamheten för att stärka politiken. Sverige har visat stor kraft i förhandlingar tidigare och det är nu dags att ta fram de smartaste idéerna för nästa omgång.

Fredrik Hannerz, chef Utsläppshandelsenheten, Naturvårdsverket.

Stefan Nyström, chef Klimatavdelningen, Naturvårdsverket.