”Växtfabriker driver på utvecklingen av ny odlingsteknik”

Gunnar Rundgren bemöter vårt tidigare debattinlägg i Ny Teknik med en replik. Vi delar i stort bilden att inomhusodlingar i dagsläget lämpar sig bäst för snabbväxande grödor med högt värde, som till exempel kryddväxter.

I en inomhusodling kommer energiförbrukningen per producerad enhet att öka linjärt med kulturtiden, vilket troligen inte gäller försäljningsvärdet av produkten.

Därför finns lönsamheten under överskådlig framtid i snabbväxande produkter eller produkter med extremt högt marknadsvärde (Gunnar Rundgren nämner marijuana).

Konsumentens val i butik mellan grönsaker och bär från olika odlingssystem är avgörande för vilket system som blir lönsamt. Och valet görs efter produktegenskaper som utseende, smak, bekvämlighet och andra preferenser, inte efter energiåtgång i produktionen.

Att jämföra energiåtgången i form av elektrisk energi kontra energiinnehållet i de färdiga produkterna ser vi dock som mindre relevant så länge inte människokroppen kan drivas med hjälp av elektricitet. Kalkylen som säger att åkerodlade produkter innehåller ungefär lika mycket energi som förbrukats i produktionen innefattar ju inte heller det solljus som grödorna tagit upp under sin tillväxt.

Att inomhusodlingar är vattensnåla tycker vi alltjämt är ett bärkraftigt argument till inomhusodlingarnas fördel. Under sommaren 2018 led det traditionella lantbruket av skördeförluster på uppemot 50 procent på grund av vattenbrist. Åkerjordbruket var knappast hjälpt av att 100-tals kubikmeter vatten per sekund samtidigt strömmade igenom vattenkraftsturbinerna i våra älvar.

Vi vidhåller också att högteknologiska inomhusodlingar är en viktig inkörsport för ny teknik inom odlingen, inte minst vad gäller robotisering och automatisering. Den aktuella akuta arbetskraftsbristen i de gröna näringarna på grund av de stängda gränserna visar med all önskvärd tydlighet på vikten av detta.

Historiskt har trädgårdssektorn genom växthusodlingen varit drivande för utveckling till exempel för att datorisera styrning av inomhusklimatet, kunskaper och teknologi som nu först på allvar börjar tillämpas i andra typer av byggnader efter att redan ha använts i växthus i 40 år.

För närvarande är inomhusodlingens behov en av de viktigaste faktorerna som driver utvecklingen inom belysningsteknik, vilket också kommer andra sektorer till glädje. Produktkvalitet och leveranssäkerhet är två andra aspekter som talar till inomhusodlingens fördel, inte minst möjligheten att producera med minimal eller ingen insats av bekämpningsmedel.

Vi tror att fortsatta satsningar på inomhusodlingar är viktiga för att driva utvecklingen mot ökad självförsörjning av högkvalitativa livsmedel producerade som en del i lokala och regionala kretslopp.

Karl-Johan Bergstrand, universitetslektor i trädgårdsvetenskap

Lena Ekelund Axelson, professor i hortikulturell ekonomi

Annie Drottberger, doktorand

Fredrik Fernqvist, doktor i trädgårdsvetenskap

Sara Spendrup, doktor i trädgårdsvetenskap

alla vid SLU Alnarp