”Tio anledningar till att inte bygga ny kärnkraft”

Regeringen vill bygga ny kärnkraft. Egentligen borde diskussionen handla om hur vi snabbt skall på bästa sätt bygga ut produktionskapaciteten och få ett stabilt elnät med låga priser.

Hur det åstadkoms bäst får avgöras under tiden utbyggnaden sker. Utvecklingen både vad det gäller produktion och distribution sker så snabbt i dag att man kan inte bestämma vad som är bäst mer än några år framåt. Det finns dock en hel del som talar för att ny kärnkraft får svårt att konkurrera med modern vind och solel i kombination med kraftelektronik och energilager (det vill säga inte enbart batterier).

Nedan följer en lista med skäl till att ny kärnkraft inte är det billigaste och säkraste sättet att skapa ny produktionskapacitet.

1. Ny kärnkraft är dyr. Det finns ingen säker kalkyl vad elenergin från ny kärnkraft kommer att kosta men den kommer att bli minst dubbel så dyr som elenergin från havsbaserad vindkraft.

2. Ny planerbar kraft behövs inte. Det nordiska elsystemet har mer än 50 GW planerbar vattenkraft. Ett nytt kärnkraftverk ger cirka 1,5 GW. Det gäller egentligen bara att se till att den vattenkraft som redan finns kan utnyttjas bättre.

3. Havsbaserad vindkraft byggs i södra Sverige. Det betyder att det underskott på effekt som i dag i sällsynta fall kan uppstå i elområde 3 och 4 kommer att bytas till ett överskott inom några år. Att fylla på med ytterligare effekt från kärnkraft kommer inte att behövas.

4. Utvecklingen står inte still. Att bygga ny kärnkraft tar minst tio år. Om det tar tio eller tjugo år att bygga spelar ingen roll då det redan är omöjligt att förutse hur elmarknaden ser ut om tio år. Vilken teknik finns tillgänglig och är lönsam då?

Det är bara att backa tio år och se hur tillgänglig teknik såg ut då. Den första stora batteriparken, det vill säga Tesla-batterierna i Hornsdale i Australien, var färdigt i november 2017. Det var då på 100 MW och 129 MWh och ansågs gigantiskt. Det hade ingen nätstödjande funktion. I dag byggs batteriparker på upp till 1 000 MW och 4 000 MWh med nätstödjade funktion på många ställen i världen. Det har redan blivit en mogen bransch låt vara med en snabb utveckling.

Liknade utveckling kan man se på havsbaserad vindkraft. För fem år sedan var kapacitetsfaktorn strax över 40 procent. I dag är den 60 procent. Tillgängligheten är över 95 procent. Det betyder att havsbaserad vindkraft är i tillförlitligare är kärnkraft. Det gäller särskilt om man räknar med att vindkraftparkerna ligger utspridda efter hela vår kust.

5. Grannländerna satsar på havsbaserad vindkraft. Danmark, Finland och Tyskland med flera planerar en snabb och mycket kraftig utbyggnad av vindkraft. Ska Sverige inte bli efter så måste vi vara med nu. Investeringarna går dit det är lönsammast och är inte vi med så får någon annan investeringarna. Att lägga ner utredningsresurser och planering för ny kärnkraft är bortkastat. Det är bättre att satsa på det som kan ge något tillbaka innan 2030 det vill säga solel och vindkraft.

6. Vem skall bygga? Det är stor brist på kompetent personal både att bygga och driva kärnkraftverk i hela Europa. I Sverige finns ingen som har erfarenhet av att bygga kärnkraftverk. Byggbranschen är i dag inte heller rustad för att bygga så pass komplicerade och hårt styrda projekt.

På den tiden vi byggde kärnkraft hade alla byggbolag och installatörsföretag egna anställda. I dag består branschen av långa entreprenadkedjor som oftast slutar med att en entreprenör från något låglöneland gör det praktiska jobbet. Det fungerar inte att bygga kärnkraftverk på det viset. Allt skall vara spårbart, dokumenterat och provat. Avvikelser tolereras inte utan då är det bara att göra om. Då krävs det att alla inblandade verkligen vet vad som krävs.

7. Kärnkraft är inte fossilfri. Det ger visserligen inga eller små utsläpp av växthusgaser vid drift men utvinning av uran och upparbetning till bränsle ger icke försumbara utsläpp. Det är heller inte möjligt att återvinna ingående material när kärnkraftverket tjänat ut. Ett vindkraftverk kan i dag återvinnas till stora delar när det skall skrotas. Det gäller särskilt flytande vindkraftverk. Vindkraftvingar kan numera byggas återvinningsbara.

8. Förnybar el efterfrågas. För att få extra betalt för elenergin så skall den vara förnybar. Ingen betalar extra för att få kärnkraft. Det gör att kärnkraft alltid kommer att komma i andra hand efter vattenkraft, solel och vindkraft.

9. Planerbar men inte reglerbar. Kärnkraft kan karakteriseras som planerbar om inget oförutsett inträffar, vilket det i och för sig har gjort ganska ofta. Tappade skiftnycklar, sprickor i ångledningar med mera. Vad som kommer att behövas är reglerbar kraft det vill säga kraftverk som kan anpassa sin effekt efter behovet för att undvika överproduktion och negativa elpriser. Då är kärnkraft en del av problemet och inte lösningen.

10. Framtiden är decentraliserad. Trenden inom elproduktion de senaste tjugo åren har varit bort från stora centrala kraftverk mot mindre kraftverk placerade närmare abonnenterna. Det ger ett bättre utnyttjande av elnätet och mindre behov av back-up i händelse av driftstörningar. Det är den för tillfället största elproduktionsenheten som bestämmer vilka reserver som måste finnas i systemet ifall den enheten plötsligt skulle behöva stoppas.

Lennart Asteberg, konstruktör energisystem