”Programmering måste få högre status i skolan”

Det har varit mycket diskussion om skolan på senare tid. Vad många tycks förbise är vad eleverna behöver få för kunskaper - utbildningens innehåll.

It-branschen går trots coronapandemin mycket bra. Vi fungerar som ett draglok i den moderna ekonomin och det råder konstant brist på medarbetare.

De studenter som går på tekniska högskolor och har någon slags datainriktning knyts ofta upp och rekryteras av företagen redan innan examen. Enligt statistik från SCB har mjukvaru- och systemutvecklare sedan några år gått upp i topp som det vanligaste yrket i stockholmsregionen och trenden är liknande för Sverige som helhet.

Den här nya arbetsmarknaden har kommit för att stanna. Utvecklingen med ökad digitalisering i hela samhället fortsätter. Det främsta hotet vi ser handlar om hur vi ska säkra kompetensen.

Svensk skola har en ambition att hänga med i arbetsmarknadens och i samhällets förändrade behov. Alla vinner på att eleverna får en utbildning som är anpassad och efterfrågas av företagen. Tyvärr har det i allmänhet stannat vid vackra ord om ”digitalisering” och ”it-kompetens”.

Ute på skolorna där den verkliga kunskapsförmedlingen sker har det endast fått utrymme som projekt eller som delar i andra ämnen. Det blir då mindre viktigt, ett avsnitt som ska bockas av. En nyligen presenterad Ifous-rapport bekräftar den bilden.

Det här har lett till att programmering och programmeringsspråk för de flesta utanför branschen bara uppfattas som grekiska. Det är en ytterst liten grupp som på riktigt lär sig dessa kunskaper - och det sker inte förrän på högskolenivå.

Om unga tidigare under sin skolgång får möjligheten att lära sig om it, data och programmering så skulle betydligt fler kunna anställas i vår bransch. Då skulle det finnas fler vägar till jobben, inte bara via högskolan, utan även genom exempelvis praktik och juniora roller. På så sätt kan fler komma in och bygga upp sin kompetens inne hos företagen.

Som inkludering av ungdomar som inte får tillräckligt stöd hemifrån eller inser vad ett jobb inom IT skulle kunna innebära är möjligheten att i tidiga år lära sig grunder i programmering och IT av stor betydelse. Vår erfarenhet är att relevanta it-kunskaper är långt viktigare för integration på arbetsmarknaden än exempelvis hemspråksundervisning.

Det finns även en viktig jämställdhetsaspekt i detta. Tjejer är fortfarande kraftigt underrepresenterade i många av it-branschens yrken, något som skulle kunna förändras om intresset väcktes tidigare. Om programmering lärdes ut redan i grundskolan skulle troligtvis fler kvinnor lockas till dessa utbildningar även på högskolenivå.

Programmering behöver bli ett kärnämne i skolan. Det räcker inte att ta in det som ett delmoment i matematik eller NO. Sverige har en stark position, men ska vi behålla den och inte bli omsprungna av USA, Indien och Kina så gäller det att ta frågan på allvar. Programmering är inte något konstigt och tekniskt, utan grunden för hur framtidens samhälle fungerar.

Johan Jacobsson, vd Sylog