”Låt kommunerna tjäna mer på vindkraften”

Energiöverenskommelsen 2016 har lett till en rekordstor vindkraftsutbyggnad, visar en ny granskning. Med två enkla åtgärder kan utbyggnaden fortsätta: Vindkraftens klimatnytta måste väga tyngre i tillståndsprocessen och kommunerna måste få ökade ekonomiska incitament för den fortsatta utbyggnaden av vindkraft.

Vindkraftsutbyggnaden stannade nästan helt av mellan 2014 och 2016. Hela vindbranschen väntade på tydliga spelregler från politiken. Sedan slöts den blocköverskridande energiöverenskommelsen och därefter har det skett massiva investeringar i vindkraft. Totalt har det investerats över 80 miljarder kronor, vilket gör att det fram till 2021 tillkommer ytterligare 25 TWh vindkraftsel. Det betyder att vindkraften mer än fördubblas under några få år. Och det får omfattande positiva effekter:

• Kraftigt minskade klimatutsläpp. Sverige släppte förra året ut cirka 54 miljoner ton växthusgaser. De nya investeringarna kan minska klimatutsläppen med motsvarande drygt 25 procent av Sveriges samlade utsläpp av växthusgaser (25 TWh x 600 000 ton ger 15 miljoner ton).

• Fler jobb. Det skapas drygt 18 000 nya årsarbeten, när man lägger samman jobb som uppstår i byggnations- och driftsfasen.

• Lägre elpris. Elkonsumenterna, inte minst den elintensiva industrin, är stora vinnare eftersom den nya vindkraften pressar elpriset med drygt 7,5 öre/kWh. Det motsvarar mer än 10 miljarder kronor per år i lägre elpris.

• Nya industrier och ökad energiskatt. Det låga elpriset lockar nya industrier och anläggningar till Sverige, och dessa skapar inte bara ytterligare arbetstillfällen och skatteintäkter utan ökar också statens inkomster från energiskatt.

Om den positiva utvecklingen fortsätter i nuvarande takt får Sverige minst 70 TWh vindkraft år 2030. Den nya vindkraften står på egna ben och klarar sig utan statligt stöd. Men det blir allt svårare att få tillstånd till nya vindkraftsprojekt. Två åtgärder är särskilt viktiga för den fortsatta utbyggnaden:

1. För det första måste vindkraftens klimatnytta få en större tyngd i tillståndsprövningen, då den viktas mot lokala miljöeffekter. Detta bör regleras genom ett tillägg i miljöbalken.

2. För det andra måste kommunerna få starkare ekonomiska incitament att tillstyrka vindkraftsprojekt. Om fastighetsskatten från vindkraftverk överförs från staten till kommunerna skulle dessa i dagsläget få cirka 130 miljoner kronor per år och cirka 470 miljoner per år när vi uppnår 70 TWh vindkraft. Dessa summor skulle staten få tillbaka flera gånger om, genom ökade skatteintäkter.

Samtliga länsstyrelser har fått i uppdrag av regeringen att under 2019 ta fram en ny långsiktig regional energi- och klimatstrategi, och särskilt att skapa förutsättningar för utbyggnad av vindkraft. Länsstyrelserna bör sätta konkreta mål för vindkraften och kommunerna bör väga in vindkraftens klimatnytta i sin planering och då de tar ställning till varje enskild vindkraftspark.

Men också staten har skäl att agera. Vindkraftsutbyggnaden minskar vår klimatpåverkan drastiskt och sänker elpriset, samtidigt som det skapas nya jobb och statens inkomster från energiskatten ökar. Staten bör säkerställa att klimatnyttan väger tyngre vid tillståndsbedömningen och att kommunerna får en ökad ersättning vid etablering av vindkraft.

Linda Burenius, head of public affairs, OX2

Hans Carlsson, vd, Siemens Gamesa Renewable Energy

Maria Röske, vd, wpd

Charlotte Unger Larson, vd, Svensk Vindenergi

Peter Zachrisson, vd, Stena Renewable