”KTHs järnvägsgrupp – blinda för ny tågteknik”

KTH-professorerna framför i Ny Teknik argumentet att visioner om något nytt ”inte kan ligga till grund för beslut som måste tas nu”. De menar tydligen att beslut om byggnation av ny tågkapacitet är opåverkbar. Detta är teknikdeterminism som helt bortser från de möjligheter som ny teknik faktiskt ger.

Ett teknikområde som befinner sig i snabb utveckling internationellt är maglev – magnetisk levitering. Detta teknikområde vill KTHs järnvägsgrupp inte ha någon kunskap om. De argumenterar istället att ”vi inte kan vänta på denna framtid”.

Beklämmande nog jämställer KTH-professorerna Magnettåg med Hyperloop. Men i fallet med Hyperloop existerar ännu ingen testanläggning med vakuum där tekniken är utprovad.

När det gäller magnettågssystem för höga hastigheter är däremot tekniken utprovad under en längre tid i olika testanläggningar i världen. Magnettåg är i dag beprövad erfarenhet.

Mats Berg, en av KTH-professorerna, säger i en intervju i DN apropå magnetttåg, ”vi har inte gjort någon noggrann utredning, men det skulle troligen bli tre till fyra gånger dyrare”.

Vi kan i dag bevisa att KTH-professorernas kostnadsuppskattning är fullständigt felaktig. Detta är allvarligt därför att det hindrar en saklig och opartisk debatt om existerande teknikalternativ med seriösa underlag i Sverige.

Vad är då maglev? Magnettåg är förhållandevis sofistikerade maglevlösningar men grundtekniken handlar om att man med magneter lyfter upp farkosten till ett flytande tillstånd. I Sverige finns SKFs magnetlager som används i många tillämpningar, bland annat små vindkraftverk. Det pågår också försöksverksamhet med stora magnetlager.

Om man nu som KTH-professorerna utesluter teknikområdet maglev, kommer Sverige att bygga fast sig i ett gammalt och föråldrat tekniskt system. Om man betraktar den gamla tekniken som given, då blir man blind för maglev.

Magnettåget ger mycket bättre tidsnytta för pengarna och erbjuder även de fördelar som KTH-professorernas framhåller med höghastighetståg. En seriös utredning av magnettågsalternativ skulle visa att de är lönsamma investeringar som ersätter kortdistansflyget effektivt. Till detta kommer bättre tidhållning, mycket lägre driftskostnader samt ett miljösmart fotavtryck, cirka 30 procent av höghastighetstågets ekologiska fotavtryck.

Låga driftskostnader möjliggör billigare biljettpriser. Att magnettåget körs på högbana (på bro) minskar olycksriskerna och ger en god miljölösning utan barriärer i naturen för djur och våtmarker, underliggande konstruktioner med mera. Magnettåget är också förhållandevis tystgående.

KTHs Järnvägsgrupp bör sluta med att desinformera svenska folket om magnettågssystem i syfte att blockera en seriös utredning. Istället bör KTH, som Chalmers järnvägsgrupp (Charmec) sakligt gjorde, erkänna att konventionell höghastighetsjärnväg är en skarp teknisk utmaning i Sverige eftersom de är ”väldigt känsliga för ojämnheter i spårgeometrin”. Att optimera spår för tre olika topphastigheter i Sverige med gammal teknik är minst lika svårt som att bygga med ny teknik.

Rune Wigblad

Professor i Företagsekonomi, Industriell ekonomi vid Strömstad akademi, samt lärare Högskolan i Skövde

https://arenaide.se/wp-content/uploads/sites/2/2018/03/magnettag-rapport-rune-wigblad.pdf