”Kommersiell hyperloop är verklighet innan 2030”

Sveriges skattebetalare förväntar sig att ett välgrundat beslut fattas gällande Sveriges framtida infrastruktur. Den snabba teknikutvecklingen kräver ett omtag inför den infrastrukturlösning vi ska leva med de kommande 100 åren.

Det råder en stor osäkerhet huruvida höghastighetsbanor är en bra lösning för samhällsekonomin. Det mesta pekar på motsatsen. KTH-forskare har i debattartiklar både i DN och i Ny Teknik framfört att även klimatnyttan starkt kan ifrågasättas.

Regeringens infrastrukturproposition skall behandlas i riksdagen 22 juni. Höghastighetsbanorna Stockholm/Järna – Göteborg – Malmö skall fullföljas säger regeringsföreträdarna.

Om propositionen går igenom blir det sannolikt med minsta möjliga majoritet. 175 röster för och 174 röster emot. Är det rimligt att beslutet fattas med denna knappa majoritet? Effekten blir att kommande generationer skall ta notan för den troliga felinvesteringen och dessutom bära bördan av en klimatskuld som kanske aldrig kan återgäldas.

120 år, det är längden för den period som SJ säger att banorna skall vara verksamma. Kan vi då inte begära av våra politiker att förankra det stora och viktiga beslutet med en bredare majoritet?

Att en budget för infrastrukturförbättringar fastställs är självklart en bra idé. Fullfölj detta men utvärdera olika lösningar med utgångspunkt för givna förutsättningar. Varför är det ett självändamål att lösa framtidens transportproblem med just höghastighetsbanor? Och till en investering om 295 ± 50 miljarder svenska kronor enligt Trafikverket och till 2017 års prisnivå.

När osäkerheten är stor är det än viktigare med en funktionsupphandling för i stället som nu föreslås, en produktupphandling. Det har hänt mycket sedan tankarna om de nya höghastighetsbanorna föddes.

Personbilar elektrifieras i allt större utsträckning. Att ta tåget i stället för bilen är inte längre lika självklart för den miljömedvetne resenären. Än mindre så i framtiden när elbilarna blir effektivare och autonoma (kanske med ökad fart i senare skede). Flyget håller på att elektrifieras och vätgasproduktionen blir mer lönsam.

Också det snabba och energisnåla färdsättet hyperloop (magnettåg i lågtrycksmiljö) utvecklas snabbt över världen. Kommersiell drift beräknas bli aktuell innan 2030. Teknikutvecklingen och det regulatoriska ramverket stöttas av såväl US Department of Transportation som av EU. En europeisk standard för tekniken utarbetas där bland annat Trafikverket deltar. Det är hög tid för ett ordentligt omtag.

Våra politiker kan inte blunda för den snabba teknikutvecklingen som pågår nu och som sannolikt accelererar. Låt forskarvärlden, transportnäringen, fordonsbranschen, transportoperatörerna och Trafikverket tillsammans utarbeta en modell för hur en uppdaterad jämförelse kan genomföras.

Modellen kan sedan ligga till grund för en utvärdering av olika alternativ som lägger grunden för en kommande funktionsupphandling.

Thomas Dahlgren, ordförande Hyperloop Sweden