”Jämfört med börsen är solcellerna en lågriskare”

Jag delar Bo Lindwalls syn på att det finns ett visst onödigt krångel i att skaffa solceller i dag. Samtidigt är solceller en investering med låg risk, och tekniken är driftsäker och underhållsfri. Ett långsiktigt politiskt arbete pågår för att anpassa regelverk för att fler små aktörer enkelt ska kunna skaffa en solcellsanläggning. För den som är intresserad av att skaffa solceller delar jag med mig av några tips nedan.

1. Vänd dig till din kommunala energi- och klimatrådgivare. Detta är en oberoende och kostnadsfri tjänst som finns i de allra flesta kommuner. Vi (de regionala energikontoren och Energimyndigheten) är nu mitt uppe i en större insats för att stärka energi- och klimatrådgivningens kunskaper om solcellstekniken. Detta för att svara mot det behov av stöd som finns hos små aktörer som funderar på att skaffa solceller. Rådgivaren kan se över dina möjligheter att skaffa solceller, vara ett stöd vid offertgranskning, m.m.

2. Alla solcellspaneler är i stort sett likadana och håller god kvalitet. När ett system fallerar beror det nästan aldrig på själva panelerna. Detta är viktigt att ha i minnet, eftersom panelerna är systemets dyraste del. Det finns vissa skillnader, och det finns speciallösningar, men utgå från att du väljer en standardprodukt. Om du vill vara säker på att få ett bra system är det i första hand en bra installatör du ska välja – själva tekniken gör mindre skillnad för driftsäkerhet och elproduktion. För att hitta en bra installatör kan du ta referenser eller välja en som är certifierad.

3. De allra flesta tak är lämpliga så länge de inte skuggas, åtminstone för småhus. I princip alla takmaterial är lämpliga utom möjligen eternit. Taket behöver inte vara riktat rakt mot söder eller ha en optimal lutning. En takyta riktad mot exempelvis sydväst ger bara några procent mindre elproduktion över dygnet än en rakt mot söder. Panelerna läggs normalt i samma vinkel som taket – det är inte värt extrakostnaden att vinkla upp dem för att optimera lutningen.

4. Solceller är en lågriskinvestering med hygglig ekonomisk avkastning. Till de entreprenörer som hävdar en återbetalningstid på så lite som 10 år (som i skribentens fall) bör man dock vara skeptisk – de räknar troligen med noll procent kalkylränta och optimistiska antaganden i övrigt (t.ex. att bidragen kommer att behållas oförändrade under hela perioden). Mer realistiskt är 15 år, men då ska man komma ihåg att panelerna har en livslängd på 30 år eller mer. Om du finansierar anläggningen via huslånet blir det plus i hushållskassan från dag ett.

Att olika aktörer presenterar olika återbetalningstider kan upplevas som en osäkerhetsfaktor för vissa. Men detta beror inte på osäkerheter gällande solcellernas elproduktion (vilken lätt kan prognosticeras med god träffsäkerhet) – istället är det antaganden om kalkylränta och framtida elpriser/bidrag som ligger bakom diskrepansen. Man bör därför inte bli avskräckt av att prognoserna skiljer sig, utan acceptera att det finns en viss osäkerhet i ekonomin. Jämfört med börsen är solcellerna ändå en riktig lågriskare.

5. Du har rätten på din sida. Elnätsbolaget är skyldigt att ta emot din el. Bygglov är oftast inget problem. Det finns en bred politisk samstämmighet om att förnybar el inklusive solceller är vägen framåt, så obehagliga framtida reformer som gör livet surt för solcellsägaren är osannolika (förutom minskad skattereduktion, som man bör räkna med på sikt).

6. Solcellerna ökar värdet på ditt hus. Undersökningar från USA visar att husets värdeökning ungefär motsvarar själva anläggningens värde.

7. Europas elsystem blir alltmer integrerat, och genom att sätta upp en solcellanläggning kan du tränga undan el från kolkraftverk på kontinenten. Dessutom bidrar du till att bygga upp den globala industrin för produktion av komponenter för solcellsanläggningar. Du bidrar på riktigt till omställningen av en tung sektor.

Alvar Palm, projektledare för Insatsprojekt Solel, Hållbar Utveckling Väst