IVA: Elbehovet ökar även om vi effektiviserar

I en debattartikel i Ny Teknik 24 februari 2016 hävdar Hans Nilsson och professor Thomas B Johansson, att IVA missar potentialen i energieffektivisering. Det stämmer helt enkelt inte. Under mer än två år drev Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, projektet ”Ett energieffektivt samhälle” som engagerade ett hundratal personer, genomförde tolv seminarier och publicerade tio rapporter.

IVA:s projekt fokuserade på möjligheter att effektivisera Sveriges energianvändning, men också på de hinder som måste undanröjas för att dessa möjligheter ska kunna utnyttjas fullt ut. Utgångspunkten i projektet var att minska energiintensiteten, inte att generellt minska energianvändningen.

Projektet analyserade fem sektorer: Bebyggelse, industri, transportsektorn, skogs- och jordbruk samt tjänstesektorn. Inom samtliga delprojekt inom ”Ett energieffektivt samhälle” kom man fram till att en 50 procent mer effektiv energianvändning 2050 är möjlig inom respektive sektor.

Hans Nilsson och Thomas B Johansson skriver också att IVA anser att energieffektivisering sker med automatik. Inte heller det stämmer. Det som är tydligt är att det inte finns en eller några få enskilda åtgärder, eller någon specifik och lätt identifierbar aktör som kan göra jobbet.

För att klara en kraftfull effektivisering av energianvändningen i samhället krävs samverkan mellan energisystem och energislag, men också mellan olika aktörer, kunder och leverantörer, energibolag och industrier.

Beslut om energieffektivisering tas i den egna verksamheten, baserat på för verksamheten rationella grunder. Men besluten tas också genom krav via politiker, genom upphandling i senare led, eller när konsumenten står i en affär och väljer mellan två olika varor. Politiker ger ramverket genom olika styrmedel. Det kan vara lagar och föreskrifter, men också utformning av skatter och avgifter, incitament eller stöd av olika slag.

IVA:s projekt Vägval el bygger på resultaten från Ett energieffektivt samhälle och tittar nu vidare specifikt på elanvändningen, inte energianvändningen. I många fall kan det, kanske paradoxalt, vara så att en ökad energieffektivisering kräver en ökad elanvändning, speciellt för att minska belastningen på klimat och miljö.

De faktorer som bedöms ha störst betydelse för framtidens elanvändning sammanfattas i rapporten Framtidens elanvändning: Utveckling av ekonomi, befolkning, teknik samt politiska beslut och styrmedel.

Vid en summering av bedömningarna om den framtida elanvändningen i de olika sektorerna bortom 2030 hamnar intervallet ungefär kring dagens nivå, eventuellt något högre, 130 – 165 TWh (exklusive distributionsförluster).

Bedömningen är att det bortom 2030 kommer ställas ökade krav på klimatneutralitet och resurseffektivitet i samhället, vilket kommer att bidra till en ökad elektrifiering generellt. Sveriges befolkning kommer vara nästan 11,4 miljoner 2030 och närmare 12,5 miljoner år 2050. Därmed kommer fler bostäder, mer service och bättre komfort efterfrågas, vilket ökar efterfrågan på el.

Samtidigt kommer ökningen motverkas av energieffektivisering genom teknikutveckling och regleringar på marknaden. Hans Nilsson och Thomas B Johansson skriver att IVA varnar för att driva energieffektivisering längre än vad som är företagsekonomiskt motiverat. Det stämmer inte – i själva verket skriver vi att det då ”finns möjlighet till incitamentsprogram eller liknande”. Vi tar också upp PFE (program för energieffektivisering) som exempel på ett program som gett effekt.

Fortsätt gärna följa Vägval el. I april kommer vi att presentera rapporter om klimat och miljö, samt styrmedel. Och i juni kommer vi att presentera vår syntesrapport – där vi garanterar ett helhetsperspektiv.

Björn O. Nilsson, vd IVA

Jan Nordling, huvudprojektledare Vägval el och Ett energieffektivt samhälle

Bo Normark, ordförande Vägval el

Karin Byman, projektledare Vägval el