”EU måste rädda framtidens startups från coronakrisen”

Om vi inte ger små teknikföretag det stöd de behöver för att överleva coronakrisen riskerar vi att förlora en hel generation av europeiska start-ups, kanske framtidens Spotify och Klarna.

Innovationer som hade kunnat hjälpa oss att lösa klimatproblemen, bekämpa fattigdom och förebygga framtidens pandemier riskerar att aldrig bli verklighet.

EU:s ledare måste agera för att rädda ekonomin och vår digitala framtid.   

Spridningen av covid-19 har inneburit enorma konsekvenser för enskilda människor och för samhället, ur hälsosynpunkt och av den ekonomiska krisen. Företag har tvingats i konkurs eller pausat sin verksamhet.

Lagstiftningen av artificiell intelligens, internetplattformar och data ser ut att skjutas på framtiden. Samtidigt drabbas teknikföretag, inte minst startups, hårt av den ekonomiska krisen. Startups har ofta små marginaler till att börja med och ett osäkert ekonomiskt läge gör investerare mindre benägna att satsa. 

I februari presenterade EU-kommissionen ambitiösa planer för att göra unionen världsledande inom industriell data och artificiell intelligens. De poängterade vikten av att agera snabbt för att kunna ta igen USA:s och Kinas stora digitala försprång. Redan då hade EU endast fem procent av världens snabbväxande start-ups, så kallade unicorns. 

Europa behöver en innovativ och stark startup-sektor som kan driva fram morgondagens stora globala teknikföretag. Om EU:s ledare menade allvar med sina brandtal om vikten av att stärka EU:s digitala förmåga kan de inte svika teknikföretagen nu.

Startups har inte samma förutsättningar som större och mer etablerade företag med god likviditet. Frankrike insåg detta tidigt och regeringen lanserade ett särskilt stödpaket med riktade insatser för att hjälpa företag som befann sig i en process att resa kapital när coronakrisen slog till. 

Riktade satsningar för digital omställning och stöd till startups inom tekniksektorn behövs även på EU-nivå. När finansiärer drar sig tillbaka måste vi ge entreprenörer det stöd de behöver för att kunna rida ut stormen.

EU:s stimulanspaket bör särskilt stödja de små- och medelstora företag som väljer att digitalisera sin verksamhet till följd av krisen och till exempel börja med e-handel. Dessutom behövs stora forskningssatsningar inom artificiell intelligens och IT inom ramen för nästa långtidsbudget.  

EU:s medlemsländer måste även vidta åtgärder för att se till att invånare i hela EU har tillgång till den elektroniska utrustning och digitala infrastruktur som behövs för att kunna arbeta och konsumera hemifrån.

Sverige ligger långt fram inom detta område, men många medlemsländer lider av bristfälliga internetanslutningar och uteblivna leveranser av it-utrustning. Detta drabbar även de svenska företag som är beroende av att kunna interagera med kunder och samarbetspartners i andra EU-länder. 

Fungerande handel mellan EU-länderna är en avgörande förutsättning för att lovande startups snabbt ska kunna skala upp till framgångsrika globala företag. I coronakrisens spår har nya hinder för rörlighet och handel inom EU uppstått.

Vissa av dessa hinder kan vara nödvändiga för att stoppa smittspridning. Men för att inte EU:s inre marknad ska skadas permanent behövs en tydlig plan för hur rörlighet och handel över gränserna snabbt ska kunna återupptas så fort krisen är över.

EU ligger redan efter i den globala konkurrensen. Om vi låter coronakrisen sätta stopp för innovation, entreprenörskap och internationellt utbyte kommer vi aldrig att komma ikapp. 

Arba Kokalari (M),

Europaparlamentariker