”Elvägar är ett slag i luften som blockerar nya järnvägar”

Den av alla partier omhuldade klimatomställningen vill inte bli av. Det är svårt att ställa om ett helt samhälle, ja även en enda sektor.

Det senaste exemplet på hur regeringen och näringslivet håller fast vid befintliga strukturer är det i oktober av regeringen utdelade uppdraget till Trafikverket att utreda en elektrifiering av våra 300 mil mest trafikerade vägar.

Man hoppas därmed kunna minska klimatgasutsläppen från den tunga lastbilstrafiken med hälften. Denna står för cirka 20 procent av den svenska trafikens klimatpåverkan enligt Naturvårdsverket. En halvering skulle därmed innebära cirka 10 procents minskning av trafikutsläppen. För att åstadkomma detta vill regeringen i första hand behålla lastbilen som basen i godstransporterna.

Det planerar man göra genom att förmå åkerierna att köra med lastbilar som kan drivas både med el och dieselmotor.  Det finns ca 85 tusen tunga lastbilar i vårt land. Därtill gör utländska bilar cirka en femtedel av trafikarbetet. För att nå målet om halvering av de tunga lastbilarnas utsläpp krävs att flertalet lastbilar på våra motorvägar verkligen kan drivas med el.

Merkostnaden för att förse halva fordonsflottan av svenska lastbilar med elmotorer uppgår till cirka 21 miljarder kronor. Ska man kompensera för andelen utländska lastbilar blir summan ca 30 miljarder kronor. Merkostnad per lastbil uppgår till ca 0,5 miljoner kr enligt VTI.

Elektrifiering av 300 mil vägbana, dvs ca 150 mil dubbelriktad väg beräknas kosta 37 miljarder kronor enligt tillgänglig litteratur.

Med den överföring av gods till väg från järnväg och sjöfart som sannolikt blir följden av vägelektrifieringen kommer trängseln på motorvägarna att öka. En extra körfil i vardera riktningen på motorvägarna blir då önskvärd av trafiksäkerhetsskäl. Kostnad 30 miljarder kronor, uppskattningsvis. (Ny Teknik 2011, uppräknat med index till 2030.) Därtill krävs förstärkning av elnätet norrifrån.

Sammantaget kan målet att minska svenska trafikutsläpp med 10 procent kosta ca 97 miljarder kronor. Ställer man de halverade lastbilsutsläppen lika med 1,6 miljoner ton växthusgaser mot Sveriges totala konsumtionsbaserade utsläpp, 90 miljoner ton växthusgaser, blir minskningen 1,7 procent! Detta visar vilket slag i luften elvägssatsningen skulle bli.

Denna investering stjäl pengar från järnvägsinvesteringar och minskar sannolikheten att vår järnväg byggs ut. Detta trots att den bör förstärkas då den kännetecknas av betydligt större energieffektivitet, reshastighet, trafiksäkerhet och komfort jämfört med andra trafikslag.

Om regeringen skulle besluta att bygga nya stambanor skulle det frigöra plats för mer godstrafik på befintliga stambanor, som ju går parallellt med motorvägarna. Då skulle vi spara en hel del energi, eftersom godstransporter på järnväg drar hälften till en tredjedel så mycket energi som ellastbilen vid samma transportarbete. Detta på grund av 10 gånger lägre rullmotstånd mellan stålhjul och räls jämfört med gummidäck och asfalt samt lägre luftmotstånd eftersom vagnarna i ett tåg ligger i lä för varandra i fartvinden (Järnvägsgruppen KTH, 2020).

Regeringen tycker sig ha funnit en betydligt billigare lösning på trafikens miljöproblem med elmotorvägar i stället för nya järnvägar. Men elmotorvägar är en outvecklad teknik som måste standardiseras minst på Europanivå, och innan det är klart så kan vi inte börja bygga. Hur lång tid detta kommer att ta vet ingen i dag.

Är målet ett hållbarare resande så vore det verksammare att satsa på järnvägen med känd teknik. Elmotorvägar är ännu bara ett forskningsprojekt. Det är ett slag i luften som hindrar järnvägsutbyggnad. Är det kanske meningen? Hur tänker infrastrukturminister Tomas Eneroth?

Ulf Flodin, Järnvägsfrämjandet