Opinion
”Effektivisering mer lönsamt än nya kraftledningar”
Lennart Asteberg är energikonsult och ordförande i Svenska Kyltekniska Föreningen.
DEBATT. Det finns andra möjligheter att lösa ett bristproblem än att bygga ut kapacitet. Man kan minska behovet. Energieffektivisering kan göras snabbt, utan kostsam miljöprövning och dessutom sparar även kunderna pengar, skriver Lennart Asteberg.
Det har skrivits mycket om den effektbrist som kan bli ett problem i Stockholm och Malmö. Problemet har dykt upp på grund av att det inte längre är lönsamt att köra de fossileldade kraftverk som finns där. Detta beror på att de inte längre slipper betala koldioxidskatt.
Effektbrist är inte ett nytt problem i världen så vetenskapen har naturligtvis tittat på lämpliga lösningar. De enda lösningar man diskuterat i Sverige är att bygga ut kraftledningarna som försörjer dessa områden, det vill säga öka tillförseln eller stänga av utrustning. Det finns dock ytterligare minst en möjlighet att lösa ett bristproblem. Man kan minska behovet.
Forskningsinstitutet, Berkley National Laboratory, som finansieras av USAs Energidepartement har kommit med en intressant rapport i det ämnet. Man har studerat elnäten i nio stater i USA och jämfört lönsamheten för energieffektiviseringsprogram med utbyggnad av produktionen. När det gäller utbyggnad av produktionen så har man utgått från att man sätter dit en gasturbin som ger den lägsta investeringskostnaden för att skapa mer effekt.
I USA är det vanligt att elnätsbolagen ger bidrag till sina kunder för att de ska energieffektivisera. Det i sin tur kommer av att delstatsregeringarna ställer krav på nätbolagen att de ska energieffektivisera en viss procentandel varje år. Det visar sig i denna studie att dessa energieffektiviseringsprogram även påverkar effekttopparna (Peak demand) relativt mycket.
Det man har undersökt är alltså inte det man i Sverige har fört fram som en lösning, att koppla bort effekt vid hög belastning, så kallad laststyrning. Men man konstaterar att i många fall kan en kombination av energieffektivisering och laststyrning vara den bästa lösningen.
Ett exempel:
Att ersätta direktverkande el med en bergvärmepump ger förutom en lägre energiförbrukning också en minskad maxeffekt. En villa på 150 kvm med direktverkande el har kanske en maxeffekt på 10 kW. En bergvärmeanläggning sänker den maxeffekten till mindre än 3 kW Man har alltså sparat 7 kW. Installeras 1000 bergvärmepumpar inom ett nätområde minskar det max belastningen med 7MW. Att förstärka elnätet för 7MW ger en investeringskostnad. En del av den investeringskostnaden skulle då kunna betalas som ett bidrag till de som installerar bergvärme.
Fördelen med energieffektiviseringsåtgärder är dessutom att de kan göras snabbt utan en kostsam och uppslitande miljöprövning. De sparar dessutom pengar även för kunderna. Läs mer här.
Lennart Asteberg, energikonsult
Ordförande Svenska Kyltekniska Föreningen
