”Bygg höghastighetsbana – det blir decenniets innovationsprojekt”

I mitten av februari presenterade Skanska en studie där vi redogjorde för hur en höghastighetsjärnväg skulle kunna byggas mellan våra storstadsregioner. Sedan dess har debatten varit livlig med goda argument på båda sidor.

Läs replik på denna debattartikel: ”Det finns ingen sämre tidpunkt än nu att bygga höghastighetsjärnväg”

Vi upplever dock att inga kritiska argument från varken politiken, näringslivet eller akademin som presenterats varit tillräckliga för att ändra på följande utgångsläge; Valet av tidpunkt att nu bygga höghastighetsjärnväg mellan våra storstadsregioner kan inte bli bättre, gör det till decenniets omstarts- och innovationsprojekt, och använd tydliga upphandlingskrav kopplat till hållbarhet.

Det går att bygga höghastighetsjärnväg i Sverige betydligt snabbare än vad tidigare beräkningar visat genom att industrialisera och standardisera processen och bygga på prefabricerade betongbroar. Skanskas bedömning är att det är möjligt att bygga hela Sverigeförhandlingens sträckning mellan Stockholm, Göteborg och Malmö på nio år, plus tre års harmoniserad planprocess, för cirka 230 miljarder (värdeår 2017).

Tekniken möjliggör stor förutsägbarhet både vad gäller tidsåtgång och kostnad då prefabricerade broelement tillverkas i fabriksmiljö. Det är också med denna teknik möjligt att färdas i 320 km/h, med option för framtida uppgraderingar av hastighet till 350 km/h. Erfarenheter visar att med höghastighetens nya kravbild kommer det bli mycket dyrt och osäkert med traditionell banvall.

Andra fördelar med tekniken är att den leder till mindre påverkan på den närliggande miljön: Jordbruksmark kan bevaras, jordbruksmaskiner och annan trafik kan passera under broelementen och djur kan röra sig fritt. Detta frigör också persontrafiken från att gå på samma banor som godstrafiken vilket mångfaldigt kommer att öka kapaciteten för gods på befintliga spår och i sin tur gör att varor och gods rör sig smidigare mellan städerna.

Sverige står inför en stor omstart av samhälle och ekonomi. En höghastighetsjärnväg byggd med ovan nämnd teknik är bra för hela landets konkurrenskraft, möjlighet till innovationer och för framtida generationers behov av klimatsmarta transporter.

Men för att kunna bygga infrastruktur krävs det bland annat cement, vilket i sin tur är den viktigaste beståndsdelen i betong. Cementas mål är att kunna producera och leverera inhemsk cement för ett klimatneutralt samhällsbyggande i betong år 2030. Satsningar på klimatneutrala lösningar i infrastruktur nu innebär också en kostnadseffektiv klimatsatsning där varje spenderad krona leder till klimatvinster.

Vid Cementas fabrik i gotländska Slite pågår nu ett intensivt arbete med en förstudie som skall bana vägen för en fullskalig koldioxidavskiljningsanläggning till år 2030. En anläggning som siktar mot att fånga in över tre procent av Sveriges samlade utsläpp och fortsatt trygga försörjningen av cement till det svenska samhällsbyggandet.

Genom att ställa tydliga klimatkrav kan byggandet av den nya stambanan bli en motor i omställningen genom att öka efterfrågan på, och driva utvecklingen framåt för, klimatneutrala lösningar i branschen och inom svensk industri.

Vi anser att visionen kan vara att projektet ska vara klimatneutralt. Med detta projekt kan Sverige nå sina klimatmål och möjliggöra hållbara transporter för nästa generation. Därutöver har vi möjlighet att ytterligare stärka vår position som ingenjörsland och göra hållbarhet till ett svenskt signum.

För att uppnå mest samhällsnytta är det viktigt att bygga höghastighetsbanan snabbt och se till att den färdigställs i längre sträckor på en förutbestämd tid. Detta för att kunna industrialisera och få stordriftsfördelar. För att kunna bygga effektivt är det viktigt att beställaren utgår från Sverigeförhandlingen, har ett tydligt mandat och finansiering, att planprocessen effektiviseras och det finns politisk vilja som sträcker sig över mandatperioderna.

För 20 år sedan byggdes Öresundsbron. Två länder knöts samman ännu mer och de ekonomiska och sociala samhällsvinsterna är uppenbara. 2029 blir Fehmarnbält klar och kopplingen till Europa med höghastighetståg nås Hamburg från Stockholm på 4 timmar. Låt samma framåtanda och innovationskraft prägla detta arbete.

Driv på samhällsutvecklingen och den gröna omställningen – knyt ihop Sverige med världen och gör det hållbart på riktigt. Det är möjligt.

Gunnar Hagman, vd Skanska Sverige

Magnus Ohlsson, vd Cementa