Ny rapport lyfter ojämställdheten för ingenjörer – ”Kan påverka vår konkurrenskraft”

Rapporten ”Teknisk obalans?” uppmärksammar situationen för kvinnor inom ingenjörsyrken, och hur vägen dit ser ut. Bakgrunden är bristen på kvinnor inom tekniska utbildningar och arbetsplatser. Färska siffror från Sveriges ingenjörer visar att bara 28 procent av medlemmarna är kvinnor.

− Det går åt rätt håll men det går långsamt, säger rapportens författare Martin Wikström från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA.

Utvecklingen på landets tekniska lärosäten lyfts även i rapporten, som konstaterar att andelen kvinnliga nybörjare i snitt var 32 procent under 2017. Teknikområdet hamnar därmed i bottenligan när det gäller jämställdhet inom högskoleutbildningar.

− Vi ser också en ojämn fördelning. Fler kvinnor finns exempelvis inom kemi och bioteknik och fler män inom maskin, data och elektroteknik. Det här är ett mönster som hänger kvar sedan jag själv pluggade till civilingenjör på 1980-talet.

Kan påverka konkurrenskraften

Den ojämna rekryteringen till utbildningarna får flera konsekvenser, menar Martin Wikström.

− Det minskar antalet anställningsbara ingenjörer vilket kan ställa till det för arbetsgivare, inte minst med tanke på kommande rekryteringsbehov. Det kan påverka vår konkurrenskraft, men minst lika viktigt är att ingen ska hindras av föreställningar om att ett yrke är manligt eller kvinnligt. Det är en jämställdhetsfråga.

Rapporten tittar också på tänkbara hinder för kvinnor. Exempelvis har ett sämre självförtroende inom matematik nämnts som en möjlig förklaring till att färre tjejer söker sig till tekniska utbildningar.

− Där kan vi tvärtom se att tjejer har högre gymnasiebetyg i matematik jämfört med killar. Men det kan vara så att tjejer ställer högre krav på sig själva och att det påverkar självförtroendet. Samtidigt ser vi att en större andel av kvinnorna tar examen på högskolorna jämfört med männen.

80 procent av tioåringarna intresserade av teknik

En enkät från Skolinspektionen visar att nära 80 procent av landets tioåringar är intresserade av teknik, men i nionde klass har intresset halverats bland tjejerna. Bara 16 procent valde att påbörja ett tekniskt gymnasieprogram under läsåret 2016/2017.

− Jag tror att grupptryck kan spela en roll. Barnen närmar sig vuxen ålder och tittar då mer på förebilder omkring sig. Då tror jag att gamla föreställningar om att teknik är en mer manlig domän förstärks.

Martin Wikström menar att kvinnliga förebilder är viktiga för att förändra bilden av ingenjörsyrket. Här spelar framväxande kvinnliga nätverk en stor roll för att uppmuntra fler kvinnor att välja ingenjörsyrken. Även satsningen Tekniksprånget som erbjuder praktik på arbetsplatser når många yngre tjejer.

− De här initiativen är mycket viktiga men på sikt måste vi också få bort föreställningen att ett yrke ”har ett kön”. Där måste man jobba mer målmedvetet kring hur utbildningar presenteras och lyfta förebilder.

Vera Roadshow ska uppmärksamma frågan

För att uppmärksamma frågan om kvinnliga ingenjörer och behovet av ökad jämställdhet ger sig IVA, Sveriges ingenjörer och Teknikföretagen nu ut på turnén Vera Roadshow för att besöka 13 universitet och högskolor. Målgruppen är bland annat studenter på teknikutbildningar, universitetsledningar, politiker, forskare och lärare.

− Rapporten är ett bidrag till en evidensbaserad diskussion om hur situationen ser ut och vad som kan göras för att öka jämställdheten. Vi vill också visa kvinnliga förebilder inom teknik, säger Martin Wikström.