”Forskare är ett yrke – inte ett kall”

De svenska forskningsambitionerna är historiskt höga, mätt i anslag till forskningen. Samtidigt vänder makthavarna forskarna ryggen när de inom akademin brottas med mängder av obetald övertid och otrygga anställningar.

Sverige ses som en framstående forskningsnation och regeringen satsar stort på området med önskan om innovationsframgångar och att Nobelpris inte bara ska delas ut i Sverige utan också till svenskar. Då är det viktigt att ta vara på de människor som ska stå för framflyttningen av forskningsfronten.

Ingenjörer arbetar mycket övertid. Och överlägset flest övertidstimmar klockas av ingenjörerna som ar­betar med forskning och undervisning på högskolor och universitet. Det visar statistik ur Sveriges Ingenjörers löneenkät.

Ingenjörer inom akademin arbetar i genomsnitt 19 timmar övertid per månad. Det motsvarar cirka fem extra arbetsveckor per år. Samtidigt ser vi i statistiken att den stora merparten inte får någon kompensation för detta.

Övertidsarbetet inom akademin sträcker sig över alla tjänstekategorier. Redan de forskarstuderande, doktoranderna, arbetar 17 timmar övertid per månad. Tittar man vidare längs den akademiska karriärstegen blir det inte bättre, bara värre. Den som till slut lyckas bli professor ”belönas” med cirka 30 timmar övertid i månaden.

Dessa siffror ackumulerat år för år under en forskarkarriär ger en sorglig helhetsbild. Inom den akademiska världen sliter forskare och får försaka hem, familj och fritid. Många står inför det krassa valet: familj eller forskning. Detta minskar rekryteringsbasen till akademin.

Forskning på universitet ger förvisso möjligheter för forskare att förkovra sig i det som de tycker är mest intressant. Samtidigt är lönen lägre än på motsvarande tjänster inom näringslivet, arbetstimmarna fler och forskare kan gå på den ena tidsbegränsade anställningen efter den andra under mycket lång tid. Det är en dålig grund att bygga bra forskning på.

Lösningen är ingalunda att till exempel tvinga forskare att stanna hemma i stället för att arbeta övertid. I stället behövs en diskussion om hur forskningen ska organiseras i framtiden för att på bästa sätt ta tillvara den kreativitet och det engagemang som finns.

Forskning är inget som gör sig självt på en kafferast. Forskning är långsiktigt arbete som utförs av människor. Detta bör forsknings­politiken och de svenska lärosätenas personalpolitik utgå ifrån, annars riskerar Sverige att försvagas som forskningsnation.

Josefin Utas, forsknings- och högskoleutredare Sveriges Ingenjörer