Därför hatar din hjärna när du skryter

Har du någonsin befunnit dig i situationen där du ska lyfta fram dina bra egenskaper, och samtidigt känt dig generad – för du vill inte framstå som en skrytmåns? Vi är många som känner oss obekväma vid självförhärligande. Det uppger Suzan Bond, grundare av ”Bet on yourself” och författare till ”The Anti-Goals Guide”.

Men varför är det så? I en artikel för Fast Company jämför hon problemet med ”försäljning”. Det är måhända en generalisering, men säljare har generellt sett ett dåligt rykte. I USA är detta så pass uttalat att de (e.g. bilförsäljare) tillsammans med politiker och mediarådgivare ligger i botten när det kommer till trovärdighet, enligt Gallup-undersökningar.

Ett skäl till detta är enligt Bond att vi ”vet” att försäljare många gånger förskönar verkligheten eller utelämnar saker för att få till en affär. Trots vetskapen har vi själva fallit i fällan – och då känt oss lurade.

Den här erfarenheten ligger oss i fatet när det är dags att marknadsföra den egna personen. Vi vill inte vara ”en sådan där säljartyp”, och därför vill vi inte framställa oss på ett förskönande sätt. Fenomenet är något som psykologer har döpt till gruppattributsfel.

Gruppattributsfel handlar om att vi låter en fördom om en grupp påverka oss på så sätt att vi tror att karaktären hos en person representerar hela gruppen. Något som leder till generaliseringar och att vi tillskriver individer ”påhittade” attribut. När det kommer till att lyfta fram sina personliga höjdpunkter, att skryta lite helt enkelt, så färgas vi av de negativa känslor vi har kring skrytmånsar – och därför vill hjärnan stoppa oss.

Läs mer i guiden:

Men att vi inte vill associeras med en viss grupp eller typ av människor är inte det enda som sätter käppar i hjulet för de som vill slå på egen trumma. Psykologer har kommit fram till att vi även har en tendens till att överskatta hur mycket andra lägger märke till det vi gör. Vi tenderar att tro att andra sneglar på oss, och i tysthet dömer oss. Det här kallas för ”spotlight-effekten”.

Särskilt tydlig är den här effekten när vi befinner oss i utsatta situationer, där man redan är hypermedveten om hur man beter sig. Detta gör att personen känner sig obekväm

Kombinationen gruppattributsfel parad med spotlight-effekten gör därför att hjärnan drar i handbromsen när vi bullar upp för skryt.

Det finns dock sätt att överkomma detta. Att framhäva sina bra sidor är inte i sig självt något smutsigt. Genom att hitta positiva exempel, i handlingar eller personer, kan du övertyga hjärnan och överkomma fördomen om att det bara är oärliga skrytmånsar som framhäver sina positiva sidor.

När det kommer till att parera spotlight-effekten är Bonds råd – övning. Genom att repetera ett beteende så blir vi mer bekväma med det. Det gäller även ”skryt”.

Prenumerera på Ingenjörskarriärs kostnadsfria nyhetsbrev!