SAMHÄLLE

Tidslinje: PFAS-skandalen – från giftlarm till fällande dom

Brandövningsplatsen på F17 i Kallinge där brandskum med PFAS användes. Arkivbild.

Det har gått nästan tio år sedan "evighetskemikalierna" hittades i dricksvattnet i Kallinge – vatten som bybor har druckit i årtionden.

Publicerad Senast uppdaterad

Nu har Högsta domstolen slagit fast att drabbade har rätt till skadestånd.

Detta är vad som har hänt i den så kallade PFAS-skandalen.

Larmet går – "evighetskemikalier" i dricksvattnet

Brantafors vattenverk i Kallinge stängs tillfälligt den 16 december 2013. Det kommunala vattenbolaget har funnit höga halter av PFAS i dricksvattnet. PFAS kallas för "evighetskemikalier" eftersom de bryts ner extremt långsamt eller inte alls. Misstanken väcks att en närliggande brandövningsplats på F17 är utsläppskällan. Där ska man under en lång tid ha använt brandskum som innehåller PFAS-kemikalier vid brandövningar.

Kampen för skadestånd börjar

Drabbade invånare bildar i början av 2015 PFAS-föreningen för kunna ställa någon till ansvar för skandalen – människor har skyhöga halter av ämnena i kroppen. Försvarsmakten har tagit på sig ansvaret för utsläppet, men föreningen stämmer sommaren 2016 det kommunala vattenbolaget vid Blekinge tingsrätt för att ha levererat förgiftat dricksvatten. "Vi vill att någon tar ansvar. Det måste bli juridiskt klarlagt vem som har orsakat att tusentals människor har fått gift i sig", säger föreningens ordförande Herman Afzelius.

Första vändan i HD: Vatten är en produkt

Innan det går fastslå om de drabbade har rätt till skadestånd måste det avgöras vilken lag som ska tillämpas. Sommaren 2017 skickar tingsrätten upp frågan till Högsta domstolen (HD), som i slutet av det året ger målet prövningstillstånd. Sommaren 2018 slår HD fast att det är produktansvarslagen som gäller. Det innebär exempelvis att kommunala vattenbolag har ett långtgående ansvar för personskador som kan orsakas av undermåligt vatten.

Först ja – sedan nej

Nästa steg för de drabbade är att kunna påvisa att de har fått en personskada enligt lagens mening. Först i april 2021 kommer Blekinge tingsrätt med sin dom – det kommunala vattenbolaget är skadeståndsskyldigt. Förhöjda halter av PFAS – vilket kan ge hälsorisker – är en personskada. Kommunen väljer att överklaga och hovrätten över Skåne och Blekinge river fyra dagar före julafton 2022 upp tingsrättsdomen. Hovrätten anser att de höga halterna av PFAS i blodet visserligen innebär en förändring av kropparna, men att personerna som har stämt vattenbolaget inte har kunnat bevisa att förändringen i sig utgör en skada på kroppen. "Nu blir inte julen som man har tänkt sig", säger Herman Afzelius, PFAS-föreningens ordförande.

Högsta domstolen kommer med sin dom

PFAS-föreningen meddelar omgående att hovrättsdomen ska överklagas till Högsta domstolen och i maj i år ger HD prövningstillstånd för PFAS-målet. Den 5 december 2023 kommer HD med sin dom – 3 644 dagar efter att vattenverket stängts – och meddelar att det kommunala vattenbolaget i Ronneby ska betala skadestånd till drabbade som fått i sig PFAS via dricksvattnet.

FAKTA

PFAS

PFAS står för per- och polyfluorerade alkylsubstanser och började framställas i större skala på 1950-talet. Det finns ungefär 10 000 olika PFAS-ämnen.

PFAS-molekylerna har särskilda ytegenskaper vilket utnyttjas bland annat för att göra hållbara bubblor i brandskum, bra glid i skidvalla och vattenavstötande impregnering för textilier, samt i matförpackningar och stekpannor.

I Sverige får vi i oss låga halter PFAS framför allt via maten, exempelvis via fisk från förorenade sjöar.

Genom användning av produkter eller varor som behandlats med PFAS kan ämnet även tas upp via huden.

Människor har också utsatts för högre halter i områden där dricksvattnet har förorenats med PFAS, till exempel från brandövningsplatser.

PFAS har flera negativa effekter på hälsan. Till exempel påverkas njurar, lever och kolesterolhalt. Det finns även studier som visar att PFAS hämmar kroppens immunförsvar, vilket ökar risken för infektioner och ger ett försämrat immunsvar på vaccinationer. Dessutom kopplas PFAS till ökad risk för vissa typer av cancer.

Tillsammans med bland annat Tyskland och Danmark har Sverige lagt ett förslag om ett totalförbud av PFAS inom EU. Förbudet ska gälla produktion, användning, försäljning och import av PFAS. Det kan vara på plats först 2026–2027.

Inom EU är det sedan 2008 förbjudet att använda ämnet PFOS och sedan 2020 är det förbjudet att använda PFOA.

Källor: Kemikalieinspektionen, Karolinska institutet, Arbets- och miljömedicin i Lund och Göteborg

✉️ Språk- eller faktafel i texten? Skriv och berätta.