Regeringen vill satsa på spetsforskning – ”Inte landet lagom”

Regeringen presenterade på torsdagen forskningspropositionen för 2025-2028. Sedan tidigare är det klart att anslagsnivån inom ramen för propositionen successivt ska ha ökat med 6,5 miljarder kronor år 2028 och åren därefter. För 2025 blir ökningen 1,5 miljarder.

Pehrson pekade på behov av att prioritera spjutspetsforskning.

– Det är spetsforskning som gör Sverige relevant. Vi vågar prioritera de bästa forskarna och den bästa forskningen i stället för att bara satsa på bredden, säger Johan Pehrson.

Regeringens inriktning är att de direkta forskningsanslagen till universitet och högskolor, basanslagen, i högre grad ska fördelas för att uppnå högre kvalitet i forskningen.

Banbrytande forskning

Regeringen vill också prioritera banbrytande teknik, som kvantteknik, bioteknik och ai, och nya strategiska forskningsområden, som rymden, polarområdena och metaller och mineraler.

Johan Pehrson gav flera exempel på hur tillskotten ska användas. Från år 2028 ska Vetenskapsrådet få 1,4 miljarder mer för bland annat utbyggnad av så kallade excellenscenter och forskningsprogram för banbrytande forskning.

Drygt 400 miljoner kronor mer ska från 2028 gå till avancerad forskningsinfrastruktur, som vidareutveckling av anläggningarna MAX IV, ESS och Scilifelab.

Regeringen vill också lägga mer pengar på forskning som löser stora samhällsutmaningar. Från 2028 ska till exempel 600 miljoner mer gå till life science och hälsa.

Räcker anslagen?

För att gynna banbrytande teknik ska från 2028 drygt 500 miljoner kronor mer gå till strategiska teknikområden via Vinnova.

Anslagen i forskningspropositionen kommer totalt att uppgå till 43 miljarder kronor år 2028. Staten finansierar dock forskning även på andra sätt. Innan jul ska regeringen även presentera en energiforskningsproposition.

På frågan om satsningarna räcker för att konkurrera med världens bästa forskningsländer, svarar Johan Pehrson:

– På några områden kommer vi definitivt kunna göra det.

Socialdemokraterna: Luftslott

Regeringens utlovade miljarder till forskning imponerar inte på oppositionen.

Mikael Damberg, som är ekonomisk-politisk talesperson i Socialdemokraterna, är kritisk mot att regeringens största tillskott dröjer till 2027 och 2028, under nästa mandatperiod.

– Det är lite av ett luftslott. Det verkar inte som att den här regeringen inser allvaret och inte förstår att Sverige riskerar att halka efter, inte minst nu när Sverige har så pass svag tillväxt. Vi ligger i bottenskiktet i Europa och då borde ju forskning vara väldigt prioriterat, säger han.

– I vår budget så lägger vi 700 miljoner kronor mer än regeringen på forskning och innovation för nästa år. Vi visar att det är möjligt att göra satsningar här och nu som kommer näringslivet och universiteten till del.

Anders Ådahl, Centerpartiets talesperson för forskning och högre utbildning, kallar regeringens forskningsproposition en besvikelse.

"Den saknar helt nya reformer. I stället består den av mer pengar till nuvarande system som inte levererar tillräckligt bra. Med denna proposition fortsätter regeringen att låsa in våra forskare i ett ofritt system", säger han i en skriftlig kommentar.

"Centerpartiet vill reformera finansieringssystemet i grunden, så att lärosätena blir mer självständiga och mindre beroende av politikers pekpinnar. Endast så kan forskningen bli friare och Sverige återta rollen som en kunskapsnation i framkant", fortsätter han.

Läs vidare

Forskarna glatt överraskade – elbilsbatterier håller längre

Forskare: Överraskande effekter när turbiner sänker farten