Nobelpristagaren om attosekundsfysiken: ”Mycket att göra – det börjar nu”
Anne L´Huillier visar runt i sitt laserlabb.Johan Nilsson/TT
Anne L'Huillier är den femte kvinnan att få Nobelpriset i fysik, och den första Lunda-forskaren. ”Jag tycker det är jättehäftigt att veta att det man har forskat på under mer än 30 år kan komma till användning för samhället”.
Anne L’Huillier, en av 2023 års Nobelpristagare i fysik.Anders Ahlgren
Nobelpriset i fysik har delats ut 117 gånger till sammanlagt 224 personer. En av årets pristagare, fransk-svenska Anne L'Huillier, är den femte kvinnan att få priset och den första pristagaren från Lunds universitet.
Priset tilldelas Anne L'Huillier, Pierre Agostini och Ferenc Krausz för experimentella framsteg inom området attosekundsfysik. Ny Teknik träffar Anne L'Huillier i samband med en presskonferens på den Kungliga Vetenskapsakademien den 7 december för att prata om ett område som än så länge är mycket grundforskning.
Varför är det så viktigt med grundforskning?
– Det är jätteviktigt därför att de flesta upptäcker som är nyttiga i samhället kommer från grundforskning. Och det är inte uppenbart i början att det man sysslar med kan komma till nytta. Det tar väldigt lång tid. I vårt fall tog det 40 år, och vi är inte riktigt där än då det vi har gjort kan vara nyttigt för samhället. Det är fortfarande väldigt mycket grundforskning. Det är viktigt att få möjlighet att forska, att kunna göra den nyfikenhetsdrivna forskningen, säger Anne L'Huillier till Ny Teknik.
Den forskning som ligger bakom att Anne L'Huillier tilldelas årets Nobelpris handlar om att skapa övertoner med hjälp av laserljus och ädelgas. Med dessa kan sedan de korta attosekundspulserna skapas. Men det finns även andra användningsområden från den upptäckten som kan leda till tillämpningar i industrin.
Jag tycker det är jättehäftigt att veta att det man har forskat på under mer än 30 år kan komma till användning för samhället.
Annons
Vad tror du själv kommer att vara den största tillämpningen som kan komma ut från din forskning?
– Det är en intressant fråga som jag inte riktigt kan svara på. Men det finns en tillämpning som nu är i industrins händer, inte längre i universitetslaboratorier. Det handlar om halvledarindustri, där man vill utnyttja övertoner för att kontrollera den nya generationens integrerade kretsar med väldigt små storlekar. Det som utnyttjas är extremt ultraviolett ljus som är bredbandigt med många tillgängliga frekvenser. Det är varken femtosekund eller attosekund, det handlar om att det är bredbandigt ljus i det rätta våglängdsområdet kring några nanometer. Men man kan säga att det egentligen är väldigt kopplat till attosekundpulser eftersom bredbandig strålning behövs för att göra attosekundpulser.
– Jag tycker det är jättehäftigt att veta att det man har forskat på under mer än 30 år kan komma till användning för samhället, säger Anne L'Huillier.
På Lunds universitet finns det flera lasrar som används vid forskning.Anders Ahlgren
Du är den femte kvinnan någonsin att få Nobelpriset i fysik. Vad tror du att det kan göra för fältet?
– Jag hoppas att jag kan bidra lite grann till att fler kvinnor vill satsa på en forskarkarriär inom fysik. Nu är det fem kvinnor som fått Nobelpriset i fysik. Dessutom tre de senaste fem åren, och det är jätteviktigt. Det finns ett trendbrott. Bara två de första hundra åren, och nu tre de senaste fem åren, säger Anne L'Huillier.
Vad skulle du säga är det bästa argumentet för att man ska välja att studera och forska inom just attosekundsfysik?
– Det är väldigt intressant och rik fysik som är vid gränsen till flera områden. Det är fortfarande jättemycket att göra inom attosekundsforskningen, det börjar nu, säger Anne L'Huillier.
