Dags för priset som gör labbråttor till stjärnor: ”Jagar det revolutionerande” Nu ska världens främsta forskare prisas. Labb och torra rapporter byts mot kändisskap, miljoner och flärd – åtminstone för en tid.
De får Nobelpriset i fysiologi eller medicin: ”Överraskande upptäckt” Amerikanerna Victor Ambros och Gary Ruvkun delar årets Nobelpris i medicin. De prisas för sina upptäckter av mikroRNA.
Svensk Nobelpristagare i fysiologi eller medicin död Den svenska Nobelpristagaren Bengt Samuelsson är död, uppger hans anhöriga för Aftonbladet.
Fysikprofessorn: ”Higgspartikeln blir hans stora eftermäle” Den brittiske Nobelpristagaren i fysik Peter Higgs har gått bort, 94 år gammal.
Brittiske Nobelpristagaren Peter Higgs död Den brittiske Nobelpristagaren i fysik Peter Higgs – känd för den så kallade Higgspartikeln – har avlidit, 94 år gammal.
Nobelpristagaren om attosekundsfysiken: ”Mycket att göra – det börjar nu” Anne L'Huillier är den femte kvinnan att få Nobelpriset i fysik, och den första Lunda-forskaren. ”Jag tycker det är jättehäftigt att veta att det man har forskat på under mer än 30 år kan komma till användning för samhället”.
Anne-effekt för Lund efter Nobelpriset? ”Lockar fler” Nu har Lunds universitet fått sin första Nobelpristagare i fransk-svenska Anne L'Huillier. Trots utmärkelsen är studenterna viktigast: ”Lyckas hitta tid att handleda”.
Nobelprisad teknik ger hopp i kamp mot cancer: ”Man ser effekt” De tog knäcken på pandemin – men covidvaccin är långtifrån det enda mRNA-tekniken kan ge oss.
Nobelpris till forskning om kvinnor på arbetsmarknaden Forskning som förbättrat förståelsen för kvinnors villkor på arbetsmarknaden. Det gör att Claudia Goldin, USA, får Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.
Kvantprickar ger trio Nobelpriset i kemi – har gett oss bättre tv-bilder Det läckte ut på förhand. Men nu står det klart att Nobelpriset i kemi går till Alexei Ekimov, Louis Brus och Moungi Bawendi för utvecklingen kring kvantprickar som "har satt färg på nanotekniken", bland annat i tv-skärmar. – Jag hade inte hört någonting. Jag sov när jag fick samtalet, säger Bawendi.
Kemipristagarna avslöjades i förtid – ”Vi vet inte vad som har hänt” Årets mottagare av Nobelpriset i kemi ska tillkännages i dag, onsdag, mitt på dagen. Men redan tidigt på morgonen skickade Kungliga vetenskapsakademien, KVA, ut ett pressmeddelande med vilka som skulle få priset.
Nobelpriset i fysik drar fram elektronernas ”vingslag” i ljuset Upptäckterna bakom årets Nobelpris i fysik gör det möjligt att kunna se hur elektronerna rör sig inuti atomer. ”Vi har sett dem som väldigt betydelsefulla.”
Fysikpriset till forskare vid Lunds universitet Anne L’Huillier, fransksvenska som är fysikprofessor vid Lunds universitet, tilldelas årets Nobelpris i fysik. Hon delar priset med två andra forskare för arbetet med ”attosekundpulser”. Det är ljusblixtar så snabba att de kan lysa upp vad som händer i atomer och som kan lära oss mer om både universum och cancer.
Vaccinforskare: mRNA-tekniken har stor betydelse för mänskligheten Covidvaccinet med mRNA-teknik var avgörande för att begränsa pandemin.
Nobelpriset till vaccinpionjärer – utvecklade mRNA-tekniken Deras forskning har räddat miljontals liv och kom att spela en avgörande roll under pandemin. Förhandstippade duon Katalin Karikó och Drew Weissman får årets Nobelpris i medicin för sina bidrag kring utvecklingen av vaccin mot covid-19.
Nobelprisade klickkemin: ”Som om någon uppfunnit skruven” I stället för att du bara kan snickra ihop en möbel genom att anpassa träbitarna till varandra finns plötsligt skruven. Så beskrivs den Nobelprisade klickkemin. Den har redan lett till nya läkemedel.
Svensk kollega till Bertozzi: ”Jätteduktig och driftig forskare” Metoden som Carolyn Bertozzi nu fått Nobelpris för har använts bland annat på Sahlgrenska akademin i Göteborg. ”Hon är både en god vän och en konkurrent”, säger Gunnar C Hansson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi.
Nobelpriset i kemi 2022 för klick-kemi Årets Nobelpris i kemi går till Carolyn R. Bertozzi, Morten Meldal och K. Barry Sharpless. De prisas för en enkel form av kemi kallad klickkemi som kan användas för utveckling av läkemedel och material och kartläggning av dna.
Kvantforskare gläds åt fysikpriset: ”Helt fantastiskt” Nobelpriset i fysik gick till forskare inom kvantmekanik, ett område som både förklarar hur världen fungerar på mikroskalan samt har en praktisk tillämpning. ”Det är helt fantastiskt!” säger Jan-Åke Larsson, professor i informationskodning på Linköpings universitet och som jobbat ihop med en av pristagarna.
Nobelpriset i fysik: ”En bekräftelse av att kvantmekaniken fungerar” Små partiklar som påverkar varandra trots att de är långt ifrån varandra. Nobelpriset i fysik går till tre forskare som har tagit fram avgörande kunskap om sammanflätade partiklar. Resultaten tros bli viktiga för informationsöverföring och kryptering.
Nobelpris till Ardem Patapoutian och David Julius – för upptäckt om receptorer Årets Nobelpris i medicin/fysiologi går till de två forskarna David Julius och Ardem Patapoutian, verksamma i USA. De får priset för sina upptäckter av receptorer för temperatur och beröring.
”Många har väntat på årets kemipris – men var det för tidigt?” ANALYS. Vi var många som hoppades att ”gensaxen” Crispr Cas-9 skulle få Nobelpriset – en dag. Att en så omdebatterad, kontroversiell och ung teknik skulle få det redan i år var inte lika väntat, skriver Ny Tekniks reporter Ania Obminska.
Uppsalaforskaren om kemipriset: ”Ett mycket väl motiverat Nobelpris” Det kallas genteknikens skarpaste verktyg och upptäcktes för bara några år sedan. Nu får Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna – som skapade gensaxen Crispr – Nobelpriset. ”Det är ett mycket väl motiverat Nobelpris och ett bra val av kandidater”, säger forskaren Magnus Lundgren.
Nobelpriset i kemi för Crispr-Cas9 – ”gensaxen” Emmanuelle Charpentier och Jennifer A Doudna tilldelas årets Nobelpris i kemi. De får priset för den så kallade gensaxen, Crispr, som har revolutionerat möjligheten att klippa och klistra i arvsmassan med stor precision. Vid tiden för upptäckten var Emmanuelle Charpentier verksam vid Umeå universitet.
Gensax eller nanokristaller kan få Nobelpriset i kemi På Nobelveckans tredje dag är det nu dags för kemipriset. Gensaxen Crispr har funnits med bland förhandstipsen i flera år. Men målsökande nanokristaller och forskning om livsavgörande metaller kan vara tuffa konkurrenter.
