Innovation

Nobelpriset i kemi för Crispr-Cas9 – ”gensaxen”

Foto: Grafik: Jonas Askergren
Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna stod bakom en första avgörande publicering om gensaxen Crispr-Cas9. De mottog Japan Prize 2017. Foto: Japan Prize Foundation
Crispr-forskaren Emmanuelle Charpentier uppmanar till ett stopp för kliniska försök med genredigering av könsceller. Foto: Jörgen Appelgren
Jennifer Doudna, forskare i molekylärbiologi, med en modell av Crispr-Cas9. Foto: UC Berkeley

Emmanuelle Charpentier och Jennifer A Doudna tilldelas årets Nobelpris i kemi. De får priset för den så kallade gensaxen, Crispr, som har revolutionerat möjligheten att klippa och klistra i arvsmassan med stor precision. Vid tiden för upptäckten var Emmanuelle Charpentier verksam vid Umeå universitet.

TT / Ny Teknik
Publicerad

Tekniken har betytt mycket för att skräddarsy allt från bakterier till större organismer, så att de exempelvis kan fungera som modeller inom läkemedelsforskning.

Prova Ny Teknik – 149 kr
för tre månader


Tillgång till alla låsta artiklar, fördjupande kompendier,
premiumnyhetsbrev, samt e-tidningen.



Kom igång nu →

Förnyas till 299 kr/mån efter din provperiod. Ingen bindningstid. Avsluta enkelt.
Gäller endast nya prenumeranter.


Är du medlem i Sveriges Ingenjörer?

Aktivera ditt konto här

innovation crispr nobelpriset nyheter