Kvantprickar ger trio Nobelpriset i kemi – har gett oss bättre tv-bilder

Var och en för sig har pristagarna banat väg för att nanoteknikens minsta komponenter, kvantprickar, numera kan användas för att lysa upp dator- och tv-skärmar och förfina ljuset i vissa LED-lampor, enligt Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) som beskriver det som att trion "satte färg på nanotekniken".

Kvantprickar kan få olika färg beroende på vilken storlek de har. Deras klara sken kan också guida kirurger när de ska avlägsna tumörvävnad från kroppen.

– Den här bedriften är en viktig milstolpe inom nanotekniken, säger Johan Åqvist, ordförande för Nobelkommittén för kemi i samband med tillkännagivandet.

Trio får dela

Alexei Ekimov startade det hela i början av 1980-talet. Han lyckades skapa storleksberoende kvanteffekter i färgat glas, där han kunde visa att partiklarnas storlek påverkade glasets färg via så kallade kvanteffekter.

Strax därefter kunde nästa pristagare, Louis Brus, för första gången visa storleksberoende kvanteffekter hos partiklar som svävade fritt i vätska.

Moungi Bawendi tog i sin tur ett nödvändigt steg för att kvantprickarna skulle bli praktiskt användbara då han 1993 ”revolutionerade” den kemiska tillverkningen och lyckades få fram kvantprickar av nästan perfekt kvalitet, enligt KVA.

Läckte ut

Pristagarna tillkännagavs vid en presskonferens på onsdagsförmiddagen. Men priset skapade rubriker efter en fadäs på morgonen då KVA skickade ut ett pressmeddelande som avslöjade det som brukar vara en väl förseglad hemlighet in i det sista.

Men Moungi Bawendi, som befinner sig i USA, nåddes inte av läckan utan fick beskedet direkt från Vetenskapsakademien, berättar han på telefon under presskonferensen.

– Jag hade inte hört någonting om det. Jag sov när jag fick samtalet, säger han.

– Det var väldigt överraskande, chockartat, oväntat, men väldigt hedrande.

Vetenskapsakademien vet fortfarande inte varför pressmeddelandet skickades ut fyra timmar för tidigt.

– Det är väldigt olyckligt. Vi har jobbat hårt med att försöka ta reda på vad det var som hände, men i nuläget vet vi inte det, säger ständige sekreteraren Hans Ellegren.

– Det viktiga är att det inte påverkade pristagarna på något sätt. Nomineringen och utvärderingen kring Nobelpriset är en väldigt lång process. Men beslutet fattas inte förrän Vetenskapsakademien sammanträder och det gjorde den först i morse.

”Jättekul”

Erik Johansson, professor vid institutionen för kemi vid Uppsala universitet, som själv forskar om kvantprickar, gläds åt valet av pristagare.

– Det är jättekul. De har gjort de grundläggande upptäckterna om kvantprickar, upptäckter som varit startpunkten för hela forskningsfältet och gjort att olika typer av kvantprickar utvecklats för en massa användningsområden.

Själv forskar Erik Johansson om hur kvantprickar kan utnyttjas för att få fram nya sorters solceller. Solens strålar innehåller olika färger, från blått till rött ljus och värmestrålning. Eftersom kvantprickar av olika storlek plockar upp olika färger går det att påverka vilket sorts ljus solcellerna ska ta upp.

– Vi kan skapa flera lager av prickar med olika storlek som tar upp olika ljus, vilket ger en högre effektivitet.

Det är dock en bra bit kvar innan den här sortens solceller är en färdig produkt.

– Det man framför allt redan använder tekniken till är energieffektivare tv-apparater med skarpare färger, säger Johansson till TT.