Karikó och Weissman tilldelas årets Nobelpris i fysiologi eller medicin
Drew Weissman och Katalin Karikó, Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2023.Mercedes Menendez/Csilla Cseke
Deras forskning har räddat miljontals liv och kom att spela en avgörande roll under pandemin. Förhandstippade duon Katalin Karikó och Drew Weissman får årets Nobelpris i medicin för sina bidrag kring utvecklingen av vaccin mot covid-19.
Det spekulerades redan förra året om Nobelpriset skulle gå till forskare som utvecklat mRNA-tekniken, som ligger till grund för vaccin mot covid-19.
2023 var det dags.
"Upptäckten från de två nobelpristagarna var avgörande för att utveckla effektiva mRNA-vacciner mot covid-19 under pandemin som startade i början av 2020", skriver Nobelstiftelsen.
fakta
mRNA-vaccin
I mRNA-vaccin använder man en molekyl som kallas mRNA, där m står för messenger, alltså budbärare. Det kallas därför också för budbärar-RNA.
I konventionella vaccin introduceras delar av viruset för kroppens immunförsvar, så att immunförsvaret lär sig att känna igen och bekämpa viruset om det skulle påträffa det igen.
Med mRNA-tekniken introduceras i stället molekylen mRNA, som innehåller instruktioner för hur kroppen kan producera de proteiner som man vill att immunförsvaret ska reagera på.
Källa: University of Cambridge, Karolinska institutet
Utan de båda pristagarnas forskning hade det inte varit möjligt att ta fram vaccin så snabbt. Pandemin gav också mRNA-forskningen en rejäl skjuts framåt och gjorde den publik.
Nobelförsamlingen: Har räddat miljontals liv
De båda pristagarna var överväldigade av beskedet, enligt Thomas Perlmann, som var den som stod för tillkännagivandet.
Annons
För Katalin Karikó, är Nobelpriset extra betydelsefullt enligt Thomas Perlmann, eftersom hon under många år inte fick något erkännande för sina insatser. Hon tvingades under en tid lämna sitt uppdrag vid University of Pennsylvania eftersom hon inte fick några forskaranslag.
Under pandemin fick upptäckterna visa vad de dög till. Enligt Nobelförsamlingen har vaccinen "bidragit till att miljontals människoliv kunnat räddas och att sjukdom förhindrats och lindrats".
Metoderna som de två forskarna utvecklat gör det möjligt att använda enskilda viruskomponenter i stället för hela virus för att producera proteinvaccin som i sin tur stimulerar bildandet av antikroppar som blockerar virusets livscykel.
De framgångsrika mRNA-vaccinen mot covid-19 har haft stor inverkan på intresset för mRNA-baserad teknologi, säger Rickard Sandberg från Nobelförsamlingen i samband med tillkännagivandet.
mRNA-teknik används nu för att ta fram vaccin mot andra infektioner, tillägger han.
Congratulations to one of our new medicine laureates: Katalin Karikó (@kkariko)! 🎉
Gunilla Karlsson Hedestam, professor vid KI, säger till TT att det inte var ett svårt beslut att välja årets Nobelpristagare.
– Det är en så pass grundläggande upptäckt, som går att applicera på flera områden. Plattformen hade säkert visat sig vara användbar, men coronapandemin var helt avgörande till att vi nu har mRNA-vaccin, säger hon och lägger till:
– Flexibiliteten är en av de viktigaste sakerna, du kan testa olika vaccin och uppdatera dem. Du kan göra personliga läkemedel. För en viss tumör exempelvis. Vissa typer av cancer. Det är för tidigt att säga nu, men det finns lovande resultat.
Annons
Karikó: Jag är överväldigad
Katalin Karikó hade svårt att tro att det var sant när Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet nådde henne på måndagsförmiddagen.
– Jag är överväldigad. Jag såg inte vilket nummer det var som ringde, men sedan kollade vi upp det närmare, och såg att det verkade stämma, säger hon.
– Jag är väldigt glad, både för mig för min familjs skull och för mina kollegor.
Resan till att vinna Nobelpriset har varit långt ifrån spikrak för Karikó.
Hon började studera på 1970-talet på ett universitet Szeged i Ungern och belönades senare med ett stipendium av Ungerska vetenskapsakademin.
Men efter att hon börjat forska på så kallade korta RNA-molekyler sade det biologiska forskningscentrumet där Karikó arbetade upp henne. Orsaken var nedskärningar.
Karikó valde då att söka lyckan i USA dit hon reste med sin man och sin då tvååriga dotter. En inte helt enkel flytt att genomföra i 1980-talets Ungern.
Uppmaningen: Jobba hårt och njut
Karikó hamnade till slut på University of Pennsylvania där hon 1997 träffade immunologen Drew Weissman. Deras gemensamma upptäckt publicerades 2005, men det var först när en pandemi slog till som tekniken snabbt visade sig kunna rädda liv.
I dag har vacciner med mRNA-teknik getts i mer än 13 miljarder doser världen över.
– Jag hade inte varit här om jag inte blivit uppsagd från den tidigare tjänst jag hade. Jag vill tacka dem som försökte göra mitt liv eländigt, för utan dem hade jag inte varit här i dag, säger Katalin Karikó.
– De fick mig att jobba hårdare, och de gjorde mig bara bättre och ännu mer uthållig.Det vill jag skicka vidare till andra, att inte ge upp lättvindigt och jobba hårt. Och njut!
Intervju med Katalin Karikó och Drew Weissman, från University of Pennsylviania, efter tillkännagivandet.
Congrats to #NobelPrize Laureates Dr. Katalin Karikó and Dr. Drew Weissman, awarded the 2023 @NobelPrize in Physiology or Medicine for their work which led to the development of the #mRNA COVID vaccines. @kkariko@WeissmanLab
Det kan verka ha gått rekordsnabbt att utveckla vaccin mot covid-19. Men det ligger många års arbete bakom. Redan för 40 år sedan upptäckte forskarna att mRNA kunde användas för att trigga immunförsvaret. Enligt Nobelförsamlingen har årets pristagare tagit sig över flera hinder på vägen mot ett verksamt vaccin.
Katalin Karikó fotograferad i december 2020 i sitt hem i Rydal, Pennsylvania i USA.Matthew McDermott
Katalin Karikó försökte redan på 1990-talet ta vara på kraften i mRNA (budbärar-rna) för att bekämpa sjukdomar.
Teorin löd så här: Genom att utforma syntetiskt mRNA skulle du kunna skapa vilket protein som helst, till exempel antikroppar mot infektion. Utmaningen var att få budbärar-rnat att klara sig hela vägen till målcellerna utan att förstöras, och inte orsaka ett oönskat immunsvar.
Andra hade svårt att se potential i tekniken. Katalin Karikó jobbade därför i motvind i flera år och fick vare sig anslag, privat finansiering eller stöd från kollegor, har hon berättat om i intervjuer.
Drew Weissman.Pacific Press
Efter åratal av forskning kom Katalin Karikó och forskarkollegan Drew Weissman fram till en lösning. Genom att ersätta en av rna-molekylens byggstenar med en något förändrad variant kunde det syntetiska mRNA:t ta sig in i cellerna, och detta utan att utgöra en hälsorisk.
Upptäckten beskrevs för första gången i vetenskapliga artiklar 2005.
Katalin Karikó fick 2013 rollen som senior vice president på tyska Biontech, som tillsammans med läkemedelsjätten Pfizer står bakom ett av de framgångsrika mRNA-vaccinen mot covid-19.
Ugur Sahin och Özlem Türec.Bernd von Jutrczenka
Medgrundare av Biontech är forskarna och det gifta läkarparet Ugur Sahin och Özlem Türec, som länge varit fascinerade av möjligheten att tillverka individanpassade vaccin mot cancer. Budbärar-rna ses som en viktig nyckel för Biontech, vars fokus är på immunterapier.
