Produktionen går på högvarv på företaget Östrand & Hansen i småländska Bankeryd. Här jobbar de anställda för närvarande med tre stora beställningar av automationslösningar för kunder, och när konstruktionsunderlag är på plats ska även en order av specialverktyg färdigställas.
– Det går väldigt bra för oss. Det är fullt upp och vi har nästan svårt att hinna med, säger företagets vd Mikael Ronder.
Företaget som startade 1974 har 21 anställda, men fler skulle behövas för att kunna expandera i takt med den ökande efterfrågan. Bristen på kvalificerad arbets- kraft har under flera år tvingat företaget att bli defensiva på säljsidan.
– Vi har också tvingats tacka nej till konkreta order som kunder velat lägga hos oss, eftersom vi har känt att vi inte klarat ut det på den önskade tiden. Vi har svårt att hitta ytterligare medarbetare med rätt kompetens och profil. Det är det som hämmar oss i dag.
Företaget är inte ensamt om att ha brist på personal. Det visar enkät- undersökningen Industry Trend Monitor, där drygt 700 personer med anknytning till svensk tillverkningsindustri har besvarat frågor om trender och utmaningar.
Flera hinder för tillväxt
Undersökningen ger en bild av både optimism och framtidstro för svensk industri, men flera hinder finns för tillväxt. Den största utmaningen gäller rekrytering och kompetensförsörjning till små- och medelstora företag.
73 procent av enkätdeltagarna ser svårigheter att rekrytera unga.
– De äldre inom industrin tror att yngre, främst under 25 år, har en dålig bild av industrin, vilket gör att de väljer andra yrken. De yngre tror att det finns en vilja, men att industrin måste jobba mer med attraktiva erbjudanden och att ändra industrins image, säger Stefan Gustafsson Ledell, ordförande i tankesmedjan Automathink som har sammanställt rapporten.
Han beskriver situationen med rekryteringsproblem och kompetensbrist som mycket allvarlig.
– För att svenska företag ska kunna vara konkurrenskraftiga måste vi hålla uppe kompetensnivån och ligga i framkant med teknikutveckling. Det klarar man bara om man har personer med rätt kompetens, driv och energi.
För att få fler yngre intresserade, och hitta rätt kompetens, måste företagen själva bli mer aktiva och jobba med rekrytering ur ett längre perspektiv som en investering, menar Stefan Gustafsson Ledell.
– Det handlar både om att öka takten i företagens interna kompetensutveckling, och även samarbeta mer med gymnasier och högskolor kring utbildningar.
Vill förändra bilden av arbete i industrin
Han tycker också att företagen måste försöka förändra bilden av vad det innebär att jobba inom industrin i dag. Yngre dras till starka varumärken och företag, där de kan utvecklas och göra skillnad.
– Många yngre har nog den här bilden av ett skitigt, bullrigt företag med blå overaller och hårt, tungt arbete. I stället borde man lyfta bilden av en industri med hög kompetensnivå, hög teknik- och innovationsförmåga samt visa vad man drivs av i företagen och varför man finns, säger Stefan Gustafsson Ledell.
Mikael Ronders önskelista över personal till sitt företag i Bankeryd är lång. Han behöver kompetens inom konstruktion, programmering, CNC-operatörer, verktygstekniker och automationstekniker. Företagets lösning på bristen är att delvis låta befintlig personal vidareutbilda sig för nya roller inom företaget.
– Det tar sin lilla tid, men det är ändå den vägen som känns mest attraktiv. Samtidigt blir det en möjlighet för vår personal att få nya utmaningar.
Han tror också att fler lärlingsutbildningar skulle kunna vara en väg framåt.
– Där finns färdiga koncept utvecklade, men nu måste kommunerna se till att anordna den typen av utbildningsplatser inom gymnasieskolan. Då får man en blandning mellan teori och praktik, och knyts till ett företag som lärlingsanställd, säger Mikael Ronder.
Rekommenderar att jobba inom industrin
I rapporten menar hälften av deltagarna att kompetensbristen främst berör området automation och produktion. Inom digitaliseringsområdet tycks dock situationen ha förbättrats något jämfört med förra årets undersökning.
– Men för att ett företag ska våga och kunna veta var man ska investera på automationsområdet krävs en viss typ av hög kompetens. Här behövs en nationell samordning, ett samlat grepp om utbildningarna, säger Stefan Gustafsson Ledell.
Rapporten visar ändå på en stor framtidstro för svensk industri.
– Men jämfört med förra årets rapport ser vi en större osäkerhet kring hur industrin kommer att utvecklas framåt. Det talas om en konjunkturnedgång, men generellt ser vi inte mycket av det. Jag hoppas nu att man fortsätter hålla blicken på framtiden och har en långsiktighet i investeringar och kompetensutveckling. Satsar vi inte blir det en nedåtgående spiral och då blir jag orolig för svensk industri, säger Stefan Gustafsson Ledell.
Han gläds också åt att 80 procent uppger att de skulle rekommendera sina vänner att jobba inom industrin. Industrianställda som jobbat länge inom branschen är dock mer positiva än yngre.
– Men det kan ju bero på att de yngre inte kommit in i jobbet. Överlag är det en väldigt hög siffra. Det är väldigt positivt.
Siffror ur rapporten våren 2019:
Rapporten Industry Trend Monitor görs två gånger per år och är ett samarbete mellan Elmia, Automathink och Ny Teknik. Syftet är att kartlägga det svenska industrisamhället och de utmaningar små och medelstora företag står inför.
Automathink verkar för att lyfta fram och utveckla svensk tillverkningsindustri och villkoren för SMF, små och medelstora företag.
44 procent tror på stora förändringar inom svensk industri. 46 procent tror på små förändringar.
53 procent ser ökade kompetenskrav inom automation och produktion. 42 procent tror att mer kompetens behövs inom datorkunskap och digitala verktyg.
73 procent tycker att den främsta utmaningen för svensk industri är att få unga människor att vilja arbeta inom industrin. 55 procent ser svårigheter att hitta personal med rätt kompetens.
