Fordon

Ska Sveriges nya snabbtåg gå på 20 meter höga broar?

Framtiden för höghastighetstågen är på väg att avgöras. Foto: Carl-Olof Zimmerman/TT
Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S). Arkivbild. Foto: Thommy Tengborg/TT

40 meter långa betongblock på 20 meter höga pelare. Det kan bli lösningen för de svenska höghastighetstågen, rapporterar Dagens Nyheter.Tekniken kan leda till snabbare byggtid, men ökad klimatpåverkan.

Publicerad

Inga beslut om teknikval är fattade, men Trafikverket håller på och utreder hur banorna för höghastighetståg bäst kan byggas. Ett alternativ som nu tas upp är att bygga en stor del av rälsen på upp till 20 meter höga landbroar. Pelarna ska gjutas i betong i fabriker längs med banan.

Tekniken ska presenteras i en rapport som läggs fram för regeringen den 28 februari.

– Det kommer i rapporten framgå om vi ser några potentialer när det gäller landbroar. Vi kommer att belysa frågan om det finns potential, geografiskt och kostnadsmässigt, säger Ali Sadeghi, Trafikverkets chef för projekt ”Nya stambanor”, till DN.

Stor klimatpåverkan från betong

Tidningen rapporterar att pelartekniken kan göra det billigare att bygga och underhålla, men framför allt förkorta byggtiden.

– Med snabba beslut tror jag att vi med pelarmetoden skulle kunna börja resa med de här tågen redan runt år 2030, därmed skulle den samhällsekonomiska kalkylen bli klart bättre, säger Pär Helgesson, ansvarig för höghastighetståg på SJ, till DN.

Däremot leder användandet av betong till att klimatpåverkan från bygget blir stor.

Hastigheten blir "en avvägning"

Skanska har tagit fram en modell som bygger på 40 meter långa betongblock, som läggs på två pelare. Med den metoden ska byggtiden nästan kunna halveras, jämfört med traditionella metoder med markbaserad järnväg.

– Den gamla debatten bygger på banvallstekniken, det utgångsläget vill vi utmana, säger Skanskas presschef Jacob Birkeland till DN.

Dessutom verkar det som att Trafikverket satt ner foten i frågan om hur snabba höghastighetstågen ska vara och har landat på 300 km/h, i stället för de 250 eller 320 km/h som tidigare föreslagits.

– Se 300 som en avvägning, det handlar om att få ihop en helhet utifrån premisserna, säger Ali Sadeghi till DN.