Fordon

”Färdiga sträckningar kan dröja till 2070”

HG Wessberg, förhandlingsperson i Sverigeförhandlingen. Foto: Erik Nylander/TT

För låg hastighet och för långsam utbyggnad av höghastighetsjärnvägen. Sverigeförhandlingens HG Wessberg är besviken över Trafikverkets transportplan.

Publicerad

Trafikverket berättade på onsdagen hur det vill använda de 622,5 infrastrukturmiljarder som regeringen aviserat för perioden 2018-2029. För Sverigeförhandlingen, som har i uppdrag att ge förslag på hur en höghastighetsjärnväg mellan Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö kan byggas, var innehållet till viss del en besvikelse, berättar förhandlingspersonen HG Wessberg.

Läs mer: Inga höghastighetståg i nya transportplanen

Prioriteringarna i Trafikverkets så kallade transportplan visade visserligen att de föreslagna sträckningarna tycks ligga fast, i och med att Ostlänken mellan Järna och Linköping föreslås byggas, liksom Linköping-Tranås-Borås. Men Trafikverket föreslår endast 250 kilometer i timmen på Ostlänken, i stället för 320.

– 250 kilometer i timmen är visserligen snabbare än vad något svenskt tåg kör i dag, men för ändpunktstrafiken och de längre regionalsträckorna är minutjakten enorm med tanke på flygkonkurrensen, säger han.

Målsättningen 2,5 timmar Stockholm-Malmö lär öka med 30 minuter och de två timmarna mellan Stockholm-Göteborg i så fall ökar med 20-25 minuter, fortsätter han.

Han är också orolig för att hastigheten 250 kilometer i timmen får tågoperatörerna att rygga tillbaka av lönsamhetsskäl.

– Det svämmar inte direkt över av linjer i Europa med hastigheten 250 kilometer i timmen och därmed finns det inte så hemskt mycket sådana tåg att köpa, säger han.

Hans andra farhåga rör utbyggnadstakten. Sverigeförhandlingens förslag är att låna pengar eller hitta annan finansiering och få banan på plats till omkring 2035. Om utbyggnaden fortsätter med den takt som nu föreslagits lär sträckningarna inte vara klara förrän mellan 2065–2070, menar han.

– Det är väldigt lång tid och man får vänta länge på effekterna från bostadsbyggandet och arbetsmarknadsregionsförstoringarna. Det oroar mig och skapar en osäkerhet ibland kommunerna om när tågen egentligen kommer, säger han.