25 000 stillbilder ska ge svaret på Estoniagåtan

Efter att dokumentären "Estonia – fyndet som ändrar allt" avslöjade två dittills okända hål i vraket har SHK tittat på hur myndigheten kan undersöka Estonia. Och nu har man ett preliminärt svar: Fotogrammetri.

Redan i april sade både SHK och flera andra experter till Ny Teknik att det är den bästa metoden. Kortfattat går det ut på att genom en fjärrstyrd undervattensrobot utrustad med en kamera ta mängder med bilder av vraket från olika vinklar. Bilderna måste dessutom överlappa med varandra åt alla håll så att varje punkt täcks av nio foton.

Sedan används trigonometri och mönsterigenkänning för att bestämma punkternas förhållande till varandra, och slutprodukten blir en komplett 3d-modell av vraket med millimeterprecision. 

– Vi vill fotodokumentera skrovet på ett så fullständigt sätt som går, och sedan publicera bilderna. Vi vill använda oss av fotogrammetri, där gissningsvis 15 000-25 000 stillbilder bildar en 3d-modell, säger Jonas Bäckstrand, ställföreträdande generaldirektör för Statens Haverikommission, på en presskonferens.

Anledningen till att SHK valt just den tekniken är starka rekommendationer, framför allt från Sveriges geologiska undersökning. Men myndigheten kommer också att titta på andra alternativ, däribland någon typ av laserteknik som man i skrivande stund inte vill säga något mer om.

Kommer att göra flera upphandlingar

Men de som hoppade på snabba svar blir besvikna. Enligt Jonas Bäckstrand sker den fotografiska undersökningen sannolikt inte förrän våren 2022. Detta trots att lagen som gör det möjligt att dyka på vraket träder i kraft den 1 juli. Anledningarna är flera.

– Det behöver göras upphandlingar, och vi måste ta reda på bottenförhållandena och fartygets läge. Dessutom är sikten som bäst under våren, säger generaldirektören.

Varför kan ni inte påbörja fotograferingen redan i höst?

– Det skulle vi kunna göra, men vi har bedömt att vi vill ha mer koll på läget innan vi går ner.

I sommar, 8 till 18 juli, görs förberedande undersökningar av vraket och havsbottnen med hjälp av teknik som multistrålande ekolod, svepsonar och flera andra metoder. Det ska tas sedimentprovet på botten och bojar som registrerar strömmar ska placeras ut för att förbereda för kommande undersökningar med undervattensfarkoster.

Undersökningarna ska utföras av Stockholms universitet med hjälp av forskningsfartyget Elektra. Läs mer här om den teknik som Elektra har till sitt förfogande. Även den estniska isbrytaren Eva 316 ska hjälpa till.

– Det handlar dels om ekolod som släpar under eller efter fartyget för att ta upp signaler, och dels om utrustning som ställs ut på olika punkter på havsbottnen, säger Jonas Bäckstrand.

Expert rådda myndigheterna att vänta

Linus Andersson, vd för vrakundersökningsföretaget LA Survey, deltog i arbetet med den omtalade dokumentären. Det slutade med att han åtalades för brott mot gravfriden vid Estonia, men friades. Han är mycket positiv till SHK:s beslut om att använda sig av fotogrammetri.

– Det är helt rätt. Ska man göra en ny undersökning är det så man ska göra, säger han.

Han är en av de experter som bistått både SHK och Försvarsmakten i förarbetet. Linus Andersson rådde myndigheterna till att vänta till våren med att göra de fotogrammetriska undersökningarna.

– Det är en visuell metod och det är på våren det är bäst sikt.

Kommer du att delta i upphandlinarna för att genomföra fotogrammetrin?

– Det är jag definitivt intresserad av. Det är ett roligt projekt som jag kommer att titta på, om det känns som en hållbar grej att göra. Budgeten är ju lite annan än de projekt som jag brukar jobba med, i och med att det här är statligt.

Ska 3d-skanna Estonias bogvisir

Det kan ha hänt mycket med skeppsvraket på havsbottnen.

– Bottnen är väldigt mjuk och lös. Det har också spridits ut 300 000 kubikmeter sand och lagts ut geotextil runt fartyget, vilket kan vara ett hinder. Fartyget kan också ha rört sig eftersom vi vet att skred har inträffat på botten, säger Jonas Bäckstrand.

Syftet med det hela är att dokumentera hela skrovet med fokus på nya hålen. Utifrån det hoppas SHK kunna ta reda på hur, var och när hålen har uppkommit.

Utöver undersökningarna på Östersjöns botten ska SHK också göra en 3d-skanning av Estonias bogvisir, som nu förvaras på Musköbasen.