Stena Futuro får fyra vingsegel, är tanken.Stena Line
Roro-fartyg med extra allt ska minska energiförbrukningen med 20 procent
Vingsegel, hybriddrift, luftsmörjsystem och återvinning av spillvärme. Det är några av de tricks som Stena Line tar till när ett nytt konceptfartyg nu (återigen) ska utvecklas.
Rederiet Stena Line har som mål att minska koldioxidutsläppen
med 30 procent till 2030, jämfört med 2019.
Därför utvecklar bolaget nu en ny fartygsgeneration med en
lång rad funktioner som tillsammans ske innebära minst 20 procents minskad energiförbrukning.
Roro
Fartyget, som kallas Stena Futuro, är 240 meter långt och avsett
för bilar och lastbilstrailers. Det är alltså ett roro-fartyg (roll-on,
roll-off).
Stena Futuro har designats för låg vikt och är aero- och
hydrodynamiskt optimerad. Det får en elhybriddrivlina, där batterier assisterar
framdriften och som även kan ta fartyget in och ut ur hamnar på egen hand.
Solceller ingår också i designen.
Vingsegel och luftsmörjning
Annons
Skrovet får så kallad luftsmörjning, vilket innebär att
luftbubblor sprutas ut under vattenlinjen för att minska friktionen.
Fyra 40 meter höga och fällbara vingsegel ska potentiellt ge
en 15-procentig minskning av bränsleförbrukningen.
Stena Futuro med fällda vingsegel.Stena Line
Spillvärme från motorerna kommer att återvinnas för fartygets
uppvärmningsbehov ”samt stödja elproduktionen”. På vilket sätt spillvärmen ska användas
för att generera el framgår inte av pressmeddelandet.
Någon plan för när Stena Futuro ska vara färdigt för beställning
finns dock inte.
Stena Elektra i malpåse?
2021 presenterade bolaget planer på det helt eldrivna
ropax-fartyget Stena Elektra, med plats för både fordon och passagerare. Tanken
var att det skulle vara färdigt för beställning i år. Strax innan jul i fjol
meddelade dock vd Dan Sten Olsson att man stött på patrull, framför allt
gällande tillgång till laddinfrastruktur och tillgång till el, rapporterade
Sjöfartstidningen.
Under 2023 släppte Stena Line ut drygt 1,4 miljoner ton
koldioxid, motsvarande drygt tre procent av Sveriges territoriella utsläpp
samma år. Bolaget hade vid tiden 40 fartyg i drift, som bland annat seglade sträckorna Göteborg–Kiel, Trelleborg–Rostock, Liverpool–Belfast samt
Tarifa–Tanger Ville (Gibraltar sund).