Artikeln är uppdaterad
Regeringen tar på torsdagen emot ytterligare en strategi från Fossilfritt Sverige. I slutet av december handlade den då aktuella strategin om batterier. Nu handlar den i stället om vätgas.
Vätgas kan radikalt minska växthusgasutsläppen och stärka den svenska industrins konkurrenskraft, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare på Fossilfritt Sverige tillsammans med vd:arna för Vattenfal, Scania, Siemens Energy, SSAB och LKAB idag på DN Debatt. Den svenska målsättningen är att 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser.
Den lätta gasen kan användas till allt från att driva turbofläktmotorer i flygplan till att producera fossilfritt stål. Vid förbränning eller användning i bränslecell för att generera elektricitet bildas ingen koldioxid.
Vätgas tillverkas redan i dag i stor skala för industriellt bruk, men nästan uteslutande genom reformering av fossil naturgas (kallas för grå vätgas).
Vätgas tillverkas redan idag i stor skala för industriellt bruk, men nästan uteslutande genom reformering av fossil naturgas (kallas för grå vätgas). I framtiden måste den tillverkas av förnybar el genom elektrolys av vatten för att kunna anses vara en lösning på klimatutmaningen (kallas för grön vätgas). Grön vätgas kan även reformeras från biobränslen. Det finns också ett mellanting kallad blå vätgas, där fossil råvara används men där koldioxiden fångas in vid tillverkningen. Läs mer om blå vätgas i denna artikel.
Prispress på grön vätgas
Hela strategin bygger på att priset på den gröna vätgasen kommer att sjunka kraftigt framöver. Prognosen i strategin är att den blir billigare än den blå vätgasen redan om ett par år, eller senast 2030, i de delar av världen där den fossilfria elen har lågt pris.
Skandinavien pekas ut som ett av dessa områden. Havsbaserad vindkraft kommer att bli en nyckelfaktor för att realisera kostnadseffektiv produktion av vätgas.
Den inhemska vätgasproduktionen behöver komma igång. Strategin har satt upp två planeringsmål:
Till 2030 behöver 3 GW kapacitet finnas. Det motsvarar behovet för de planerade och kommunicerade projekten plus 50 procent.
Till 2045 behöver minst 8 GW finnas på plats. Det motsvarar behovet för de planerade och kommunicerade projekt som har valt teknik.
– Siffrorna 3 och 8 GW är dock väldigt svåra att bedöma. Förmodligen är de helt fel. 2045 är en bit bort. Utvecklingen går fort och de kommer säkert att behöva kalibreras beroende på vad som händer i samhället, sa Svante Axelsson under presentationen.
Sänker Sveriges koldioxidutsläpp med 31 procent
Om elektrolysanläggningar om 8 GW producerar vätgas dygnet runt året om förbrukar de el motsvarande 70 TWh årligen. Verkningsgraden i en elektrolysör är cirka 60 procent, resten avgår som värme.
De idag kända svenska vätgasprojekten, till exempel Hybrit, beräknas kunna bidra till att sänka Sveriges koldioxidutsläpp med cirka 31 procent. Klimatnyttan som exempelvis LKAB:s järnsvamp skulle ge upphov till vid export beräknas vara ännu större, motsvarande 60 procent av Sveriges utsläpp i dagsläget.
Produktionen av den vätgas som behövs för detta kräver dock enorma mängder el, närmare bestämt 55 TWh per år 2045. Det motsvarar cirka 40 procent av den el som årligen produceras i Sverige i dag.
– Var elen ska komma från är den ständiga frågan! Men vi har redan ett rejält överskott. Under ett normalår cirka 25 TWh. Det motsvarar ungefär hälften av behovet till 2045. På bara tre år ska vindkraften dubblera leveranserna, från 20 till 40 TWh, säger Svante Axelsson.
55 TWh populärt behov
Det statliga gruvbolaget LKAB gick i november ut med att deras satsning på att tillverka järnsvamp med hjälp av vätgas skulle kräva 55 TWh el årligen, det vill säga lika mycket som vätgasstrategin nu menar kommer att krävas totalt sett år 2045. Hur går det ihop?
– Av de 55 TWh behöver LKAB 48 för att producera vätgas. Bland de andra företagen som har aviserat vätgasprojekt är alltså inte behovet så stort. Preem utgör dock en joker med sina planer, säger Svante Axelsson på Fossilfritt Sverige, och syftar oljebolagets ännu ej spikade projekt att framställa vätgas genom elektrolys för att raffinera biodrivmedel i Lysekil. Planerna blev kända så sent som i tisdags.
– Totalsiffran baserar sig på annonserade projekt som har valt elektrolys som framställningsmetod. Därför är Preem inte inräknade, liksom flera andra projekt, förtydligar Malin Strand, sakkunnig på Fossilfritt Sverige.
Scania: Vätgasfordon förbaskat dyra
Ett 30-tal företag har deltagit i arbetet med att ta fram vätgasstrategin. Ett av dem är Scania, som levererat några bränslecellsfordon till Asko i Norge. Vd Henrik Henriksson betonade dock att fordonen i dagsläget är ”förbaskat dyra” och att de förmodligen inte letar sig ut på marknaden ordentligt förrän 2025–2030.
– Det är framförallt hårdvaran i form av till exempel bränsleceller som gör fordonen dyra. Dessutom måste priset på att producera själva vätgasen ner. Förmodligen från dagens 85 kronor till hälften för att det ska bli konkurrenskraftigt, säger han.
Precis som konkurrenten AB Volvo tittar Scania även på möjligheten att använda vätgas som bränsle i förbränningsmotorer, avslöjade Henrik Henriksson. Ett samarbete med företaget Westport har inletts.
Vätgasstrategins förslag i korthet
Strategin innehåller ett antal råd kring hur regeringen bör driva igenom utvecklingen. Utöver installerad produktionskapacitet som nämns ovan vill den:
- Ge Svenska Kraftnät i uppdrag att ta fram en elnätsplan för att möjliggöra en snabb utbyggnad av elektrolysörer.
- Ge Energimarknadsinspektionen i uppdrag att skapa reglering för vätgasledningar som bestämmer avgiftsnivån.
- Ge Energimyndigheten i uppdrag att göra regionala utlysningar för att utveckla ett antal regionala vätgaskluster.
- Ge industrier rätt att göra ändringsanmälan i stället för att behöva söka nytt miljötillstånd vid övergång från fossila alternativ till fossilfri vätgas.
- Regeringen bör följa EU-kommissionens uppmaning att upprätta ett mål för havsbaserad elproduktion.
Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) deltog vid presentationen och meddelade att regeringen planerar att ta strategin vidare.
– Vi vill ge myndigheter i uppdrag att jobba vidare med strategin för att göra den till en nationell vätgasstrategi, och samtidigt synka den med arbetet på EU-nivå, säger han.
EU la i fjol fram en vätgasstrategi. Målet i den är att öka den installerade elektrolyseffekten från cirka 1 GW 2019 till 6 GW 2024 och 40 GW 2030.
Texten har uppdaterats.
