Stirlingmotor i pannrummet: ”Ingen ekonomi – men livskvalitet”

Solceller i all ära. Men Håkan Mårtensson i halländska Veinge valde en mer udda lösning för att producera el därhemma. Sedan förra våren har han en stirlingmotor som drivs av värme från en pelletsbrännare i pannrummet. 

– Jag skulle byta panna och ville ha något ovanligt som ingen annan har, berättar han när Ny Teknik ringer upp.

Stirlingmotorer kan producera el av värme från alla möjliga källor, exempelvis solen, spillvärme eller något som brinner. Håkan Mårtenssons stirlingmotor är av det nederländska fabrikatet Microgen. Den levererades som ett tillval till en pelletseldad pannan från österrikiska Ökofen, som ger hushållet varmvatten och uppvärmning. 

Hela installationen gick på runt 300 000 kronor, varav stirlingmotorn stod för cirka 80 000 kronor, enligt Håkan Mårtensson.

Den elektriska maxeffekten är förhållandevis blygsam, 1 kW. Efter att pannan börjar eldas tar det cirka 20 minuter tills stirlingmotorn har kommit upp i varv, och sedan ligger eleffekten i effekten oftast över 900 watt. 

Så här går det till när el alstras enligt stirlingprincipen med så kallad “fri kolv”: 

• Liksom hos alla stirlingmotorer finns en uppvärmd och en nedkyld sida. Värmen från pelletsbrännarens eldsflammor leds via ett rör till den varma sidan, där temperaturen når 400 – 500 grader Celsius.

• Inne i motorn finns ett slutet system där en innesluten gas växelvis värms och kyls för att förflytta en kolv upp och ner.

• Kolven är fritt upphängd i ett magnetfält och dess rörelse ger med hjälp av en generator upphov till en elektrisk ström. 

• Elen matas in i husets elsystem. Nätägaren måste dock ge tillstånd innan anläggningen får kopplas in, bland annat för att säkerställa att ingen ström matas ut på nätet vid ett strömavbrott. 

Håkan Mårtenssons stirlingmotor har producerat 3 000 kWh el under de drygt 18 månader som den hittills har varit i drift. 

– Det är ingen ekonomi i det här, men jag ser det som livskvalitet. Pannan startar två gånger per dygn, och jag har inte haft ett enda avbrott på ett och ett halvt år. Fantastiskt, säger han.

Övervägde du att satsa pengarna på solceller i stället för en stirlingmotor? 

– Jag är inte så intresserad av solceller. En fördel med stirlingmotorn är att den ger mest el på vintern när pannan eldas mer. Härom kvällen låg elpriset på 4 kr/kWh, och i såna lägen är det ju roligt att ha stirlingmotorn. Solceller hade inte gett något alls i mörkret, säger han.

Nu planerar han att bygga ett hembatteri för att ta vara på överskottsel.

Lågt elpris stoppar turbin

Pellets har han god tillgång på. Familjen Mårtensson driver sågverket Knäredssågen i närbelägna Knäred. Även där installerades nyligen en ny panna. Det är en hetvattenpanna som eldas med fuktig bark från sågverket. Varmvattnet används främst för att torka virke och sågspån, som därefter komprimeras till pellets. 

Tanken var att det runt 130-gradiga vattnet även skulle användas för att producera el. Inte med hjälp av en stirlingmotor, utan med en turbin från Norrköpingsföretaget Againity som kan utvinna el ur förhållandevis låga temperaturer. Turbinen bygger på den klassiska ORC-tekniken, där ORC står för Organic Rankine Cycle. Företaget har fått rejäl snurr på försäljningen, framför allt till fjärrvärmeverk. 

Men hittills har ingen turbin installerats vid Knäredssågen. 

– Elpriset har varit för lågt för det ska vara lönsamt. Men om elpriserna stiger i framtiden kan vi lätt ansluta en turbin. Allt är förberett för det, säger Håkan Martinsson. 

Du resonerar annorlunda kring elpris och lönsamhet på sågverket jämfört med hemma i pannrummet? 

– Ja, det är ju investeringar på helt olika nivåer, säger Håkan Mårtensson och fortsätter: 

– Hemma kan det ju bara vara roligt, men det funkar tyvärr inte på jobbet. 

Stirlingmotorer som kraschade

Stirlingmotorn har rötter från tidigt 1880-tal, och många företag har försökt kommersialisera tekniken under åren. Kockums, numera en del av Saab, tillhör undantagen som har lyckats.

Sämre gick det för svenska Inresol, som tillverkade pelletseldade aggregat för hemmabruk i en fabrik i Gävle. Företaget fick aldrig ordning på produktionen och gick i konkurs 2019.

En annan svensk stirlingflopp är Swedish Stirling som tog in hundratals miljoner kronor men misslyckades med att få fart på försäljningen. I fjol sinade kassan och företaget avvecklades. 

Ett tredje exempel är Azelio som gick i konkurs i fjol. Företaget hade då tagit in miljardbelopp men nådde aldrig kommersiellt genombrott för sin stirlingteknik. 

läs mer

Miljövänliga stirlingmotorn tar inte fart – varför inte?

Satsade på stirlingteknik – nu försätts Azelio i konkurs

Framgångsrikt test – här är första stirlingmotorn i rymden