”Vi måste gå från reningsverk till resursverk – och återvinna mer”

Under de senaste hundra åren har vi stegvis förbättrat vår rening av både kommunala och industriella avloppsvatten. Huvudsyftet med detta har varit att skydda våra sjöar, floder och hav. 

Reningstekniken har gått från enklare sedimentering till flerstegsbehandlingar med olika biologiska, kemiska och fysikaliska metoder. Lösningarna har vägletts av linjära principer, som har försvårat återanvändning och återvinning.

I många delar av världen blir det nu tydligt att vattensystemen inte har den hållbara utformning som framtiden kräver. Detta är inte längre tillräckligt därför att tillgången på färskvatten minskar i stora delar av världen i takt med den globala temperaturhöjningen. Detta gäller även de sydöstra delarna av Sverige. Samtidigt kan vi konstatera att det i andra geografiska delar blir mer frekvent med kraftiga regn under kortare perioder vilket ställer oss inför andra utmaningar. 

Den uppenbara lösningen på den här problematiken är att ändra synsätt och ambitionsnivån, från ’tillräckligt rent att släppa ut’ till ’så cirkulärt som möjligt’.

Det globala behovet av vatten ökar inom jordbruk, industri och samhälle. Detta sammanfaller med ökade globala geopolitiska spänningar där försörjningen av näringsämnen, metaller, förnyelsebar energi och kemikalier fördyras och försvåras. 

Den uppenbara lösningen på den här problematiken är att ändra synsätt och ambitionsnivån, från ”tillräckligt rent att släppa ut” till ”så cirkulärt som möjligt”.

Genom att återvinna de resurser som redan finns i våra processer och system så minskar behovet av att ständigt producera nytt. Att producera nytt kräver oftast en större insats av energi och jungfruliga resurser jämfört med att återvinna.

Det betyder att vi ersätter konventionella reningsverk med resursverk där vatten, metaller, kemikalier och näringsämnen produceras på ett klimatneutralt sätt. 

Den svenska industrin har länge arbetat med den här typen av lösningar. Drivkraften har varit att minska utsläppen och därigenom förbättra ekonomin när förlusterna minskar.

Vi vet samtidigt att den gröna tekniken möjliggör tekniksprång där till exempel vätgas ersätter fossila bränslen i masugnarna, vid cementtillverkning eller i förbränningsprocesser. Detta ställer nya krav på separationstekniker som kan rena vattnet till elektrolysörerna till optimal nivå, återvinna sällsynta jordartsmetaller ur mineral och batterier och ta hand om askor så att metaller och fosfor kan återvinnas 

För att förstärka det här nödvändiga paradigmskiftet har vi bildat organisationen Circular Water Solutions. Vi vill öka medvetenheten och implementeringen av cirkulära lösningar (många fler lösningar är redan färdigutvecklade men är inte kända). Organisationen ska hjälpa stora företag och samhället i stort att minska miljöbelastningen. Vi vill också stimulera framtagandet av helhetslösningar där företag i olika mognadsgrad kan komplettera varandra, och stimulera nya lösningar och verifiera dessa via testning och delta i pilotprojekt. 

Vi vill samtidigt passa på att uppmärksamma att detta kräver att: 

• Vattenplaneringen blir mer holistisk och omfattar behov från samhället och dess invånare, industrin och jordbruket. Vi kommer att behöva skapa system och standarder för att dela på vattenresurser och underlätta för att ”handla med vatten” mellan sektorer. 

• Regelverket vad avser definitioner måste ändras för att stimulera återvinning av alla insatsråvaror samtidigt som livscykelkostnaden måste få en större tyngd. I dag premieras sällan lösningar som sparar resurser och klimatutsläpp någon annanstans än just där de genomförs – detta trots att besparingarna kan vara väldigt stora. Det svenska investeringsstödet Klimatklivet gynnar till exempel bara investeringar i Sverige som skapar koldioxidbesparingar inom landets gränser – trots att vår ekonomi är öppen och trots att klimatfrågan är global. 

• Samhället stimulerar införandet av mer digitalisering och artificiell intelligens för att korrigera och optimera i realtid. 

Goda referenser i Sverige möjliggör en ökad export av hållbara lösningar. Därvid förstärks de långsiktigt livskraftiga delarna i svenska företags erbjudanden och vi bidrar till att minska de globala klimatutsläppen, säkra vattenhanteringen och stoppa förlusterna av insatsråvaror. Återuppbyggnaden av Ukraina ger oss en möjlighet att göra detta i praktiken. 

Lars Rosell, ordförande Circular Water Solutions, Vilokan 

Anders Kihl, Ragnsells 

Jan Kastensson, Mercatus 

Johan Renman, ROUK 

Jonas Gynnerstedt, Scanacon 

Staffan Filipsson, IVL-Svenska miljöinstitutet AB 

Sten Åke Barr

Ulf Arbeus, Wallenius Water Innovation 

Östen Ekengren, Stockholm Green Innovation District 

mer att läsa

Debatt: ”Undantagsregel för markarbete skapar gråzon i grundvattenfrågor”

Planen: Så ska den svenska batteritekniken återupplivas

Hon utmanar vallajättarna med helt biobaserad skidvalla

Här bygger svenska bolaget världens största quadcopter