”Undvik digitala fallgropar i skolan”

Med digitaliseringen av skolan blir det än viktigare att arbeta med hjärnan, inte mot den. Ett av skolans viktigaste områden är att lära eleverna att hantera distraktioner i klassrummet och livet. Utan den förmågan så blir det svårt att ta till sig ny kunskap. Att lämna över ansvaret till föräldrarna i denna fråga fördjupar de digitala klyftor som redan finns mellan elever.

Att läsa, skriva, lära sig och vara kreativ är lättstörda processer. Skrivprocessen är dessutom bland det mest kognitivt krävande vi utför. Det är i arbetsminnets futtiga arbetsyta som skrivandet har sitt centrum, kunskap om ditt ämne hämtas från långtidsminnet, mixas med fakta du har läst, kritiska tankar, input från andra och så vidare. I dagens skola kan det hända att elever blir störda så ofta som varannan minut.

Vi talar om ett mentalt smatterband, som stör några av hjärnans känsligaste processer. Och varje gång eleverna blir störda – i skolan eller hemma – tar det tid att komma tillbaka mentalt. Det är inte så enkelt som att tända och släcka en lampa.

En tredjedel av grundskollärarna och en femtedel av gymnasielärarna anger att en stor del av undervisningen går åt till att hålla ordning i klassrummet, enligt en undersökning som gjorts av Lärarnas Riksförbund.

Snart har alla elever tillgång till varsin dator i skolan och redan i dag har många elever tillgång till dator i skolan. För att överbrygga digitala klyftor i samhället måste eleverna få lära sig hantera digitaliseringen.

Det finns som bekant mängder av möjligheter när det gäller digitaliseringen av samhället, men också många utmaningar. En av dem, som elever och följaktligen även lärare ställs inför varje dag, är att datorn/mobilen/surfplattan distraherar eleverna. Detta leder till en ohållbar situation om inte lärarna får förutsättningar att hjälpa eleverna att hantera distraktionsmomenten.

Forskare vid California State University undersökte hur länge elever i middle-, highschool och college, kunde koncentrera sig när de pluggade hemma. Svaret är ungefär två minuter. När det femton minuter långa testet var slut hade de bara använt 65 procent av tiden till skolarbetet. ”Vi blev förvånade över hur ofta de multitaskade, trots att de visste att någon tittade på.”

Varför kan vi då inte syssla med flera saker samtidigt? Problemet är att vi har ungefär samma hjärna som Cromagnonmänniskan hade för ungefär 40 000 år sedan. Den har sina begränsningar.

Dagens elever kommer så småningom att studera vidare eller börja arbeta. Om de inte fått med sig strategier för att hantera de distraktionsmoment som hela tiden finns runt dem, så kommer landets produktivitet minska.

Eleverna behöver tränas i hur de ska hantera sin mobiltelefon, sin smarta klocka och sin dator så att de kan finna arbetsro och koncentration trots att livet pågår parallellt. Detta måste ske på lektionerna för att eleverna ska ha med sig en strategi att använda hemma under läxläsning och senare under arbetsliv och vidare studier.

Ansvariga för utbildning och skola behöver inrikta sig på:

• Strategi Lärare som arbetar utifrån en strategi lyckas minska fallgroparna med digitala verktyg för sina elever. Därmed kan man ta till vara digitaliseringens möjligheter för elevernas lärande.

• Forskning För att ge alla landets elever tillgång till möjligheterna med digitaliseringen behöver vi mer forskning om hur framgångsrika metoder för att undvika distraktioner i ett mer och mer informationstätt samhälle kan utvecklas.

• Kompetensutveckling Lärare måste få kompetensutveckling om utmaningar som digitaliseringen medför och framförallt tillvägagångssätt för att jobba med dessa i sina klassrum. Staten bör ta ett ökat ansvar när det gäller kompetensutveckling av lärare så att alla elever, oavsett lärare och skola, kan få ta del av allt det fantastiska som digitaliseringen innebär.

Vi skulle inte klara oss utan alla digitala verktyg. Frågan är när, var och hur eleverna använder dem för att uppnå bäst resultat i skolan – och för ett framtida arbetsliv.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

Tomas Dalström, författare till boken ”Din hjärna från 2008 är effektivare en den du har idag. Så kan du återställa den.”