”Sverige måste öka säkerheten för leveransen av elkraft”

Den avgörande frågan om man vill få tillbaka ett stabilt, robust och leveranssäkert elsystem är att man får en överenskommelse och officiellt regeringsbeslut om en nivå för ett nationellt leveranssäkerhetsmål för elkraft. 

Detta har tidigare efterlysts av Svenska kraftnät (SVK). SVK skriver i en rapport från december 2015:

”Eftersom fastställandet av en nationell leveranssäkerhetsnivå är en politisk fråga förordas att regeringen ger Svenska kraftnät i uppdrag att tillsammans med Energimarknadsinspektionen och Statens energimyndighet utreda och föreslå leveranssäkerhetsnivån för kraftsystemet som helhet med dess ingående delar. Den nationella leveranssäkerhetsnivån behöver koordineras regionalt med grannländerna i första hand.”

SVK:s förslag har tydligen bordlagts och ännu inte vunnit acceptans hos regeringen. 

I dag gäller att uppnå en leveranssäkerhetsnivå för kraftsystemet är en gemensam uppgift för branschens aktörer där de måste samverka och samarbeta. Erfarenheten hittills har visat detta inte är tillräckligt och därför inte fungerat tillfredsställande. 

Motivation har inte funnits för att göra nödvändiga investeringar i planerbar kraft som är kostsamt och tidskrävande och som kräver ett långsiktigt stabilt investeringsklimat som tyvärr inte politiken har lyckats åstadkomma. Det måste även skapas ett betalsystem för el som ger ersättning inte enbart för levererad energi utan även erkänner vikten av att det finns stabiliseringstjänster som leder till ett stabilt, robust och leveranssäkert elsystem. 

Man talar i sammanhanget om behovet av stödtjänster som är ett samlingsnamn på funktioner som är nödvändiga för att upprätthålla ett stabilt kraftsystem och därmed även för leveranssäkerheten, exempelvis frekvensreglering och spänningsreglering. Dessa tjänster tillhandahålles av stora roterande massor i vattenkraftverkens och kärnkraftverkens generatorer men inte alls i samma utsträckning av vindkraften.  

Samspelet mellan produktionsanläggningar och de olika näten är komplext och fordrar samordning för att systemet skall kunna upprätthålla balans mellan produktion och konsumtion av el under varje sekund. 

Ett exempel på samspel kan nämnas. Överföringsförmågan av stamlinjenätet som överför el från norr till söder är beroende av mängden planerbar kraft i söder. Kapaciteten att överföra el från Norrland till Mellansverige har minskat med mer än ett kärnkraftverk på grund av nedläggningen av sex kärnkraftreaktorer i södra Sverige. 

Hur många känner egentligen till att om man lägger ned kärnkraften i södra Sverige, försvårar man för vindkraften och vattenkraften i Norrland att nå fram till användarna söderöver?

Med detta komplexa samspel blir det fel med ensidiga volymmål för olika produktionsmetoder, till exempel ensidiga krav på utbyggnaden av vindkraften, utan fullt hänsynstagande till samspelet inom hela elsystemet. 

En överenskommelse och officiellt regeringsbeslut om en nivå för ett nationellt leveranssäkerhetsmål för elkraft borde leda till en ordentlig genomlysning av elsystemets alla problemområden. Det gäller både tekniskt och ekonomiskt med inkluderande kostnadsjämförelser, av en samlad expertis med sikte på att identifiera en lämplig produktionsmix och dess överföring till användarna av elen. 

Nästa fråga blir hur en sådan produktionsmix kan implementeras långsiktigt. Det behövs ett förväntat långsiktigt stabilt investeringsklimat och statligt ägda Vattenfall måste agera som föregångare och visa vägen. 

Slutsatsen blir då att:

• Regeringen måste ge SVK i uppdrag att tillsammans med Energimarknadsinspektionen och Energimyndigheten utreda och föreslå leveranssäkerhetsnivån för kraftsystemet

• Det kan finnas skäl att se över betalningssystemet för el som tar hänsyn både till levererad energi och stabilisering av elsystemet.

• Regeringen måste ge direktiv till Vattenfall att deltaga som ledande investerare i ett kraftsystem som har som målsättning: Att, varje omställning i elsystemet måste driva mot leveranssäkerhet, kostnadseffektivitet på systemnivå och minskad klimatbelastning.

Harry Frank, fd forskningsdirektör ABB Corporate Research, ledamot i KVA

Paul Hangård, pensionerad elkraftingenjör Asea/ABB

Jan Samuelsson, pensionerad elkraftingenjör Asea/ABB

Hans Stackegård, pensionerad elkraftingenjör Asea/ABB