”Sverige behöver fler ingenjörer – låt studenter skriva av studieskuld”

Unga vuxna studenter i en studiesal på universitet.

Studenter på Kungliga tekniska högskolan, KTH.

Veronica Johansson/SvD/TT

DEBATT. Sverige är ett ingenjörsland – men bristen på just ingenjörer är ett hinder som riskerar att stoppa industrins gröna omställning. Regeringen behöver agera kraftfullt och våga prioritera ingenjörsutbildningarna framför andra utbildningar, skriver Teknikföretagen.

Publicerad 5 apr 2023 kl 09.00

Annons

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

Genom snillrika innovationer och framgångsrika företag gjorde ingenjörerna Sverige rikt. De byggde folkhemmet, de skapade system för vatten och avlopp, kollektivtrafik och fick elen att bli till ljus och värme. Ingenjören är en betydande del av den svenska självbilden. Bilden av det innovativa framgångsrika exportlandet Sverige. Ingenjören har en särskild plats i Sveriges moderna historia. För den som vill fördjupa sig i ämnet, finns det mycket att hämta i Gunnar Wetterbergs mycket läsvärda bok ”Ingenjörerna”, som publicerades förra året.

Ingenjören är minst lika viktig i dag. Teknikindustrin utgör stommen i det näringsliv som är basen för svensk tillväxt och välfärd. Industrins andel av BNP är cirka 20 procent och för varje direkt jobb inom industrin skapas ytterligare 1,2 jobb i underleverantörsledet. För att vara konkurrenskraftiga och innovativa behöver företagen fler ingenjörer som kan utveckla och driva teknikutveckling och innovation. Som utbildningsminister Mats Persson (L) sade vid ett seminarium i februari: ”det är ingenjörerna som skapar cashen till Sverige.”

Ingenjören är dessutom en nyckel till industrins gröna omställning med de stora projekt som ska göra Sverige världsledande inom fossilfritt stål och gröna batterier. Flera av dessa har varit flitigt omdebatterade i media, men en viktig dimension har ofta saknats: när det kommer till kritan behövs det ingenjörer som ska göra jobbet – och i den kvantitet som ingenjörerna efterfrågas finns de inte idag och det finns inga tecken på att efterfrågan på ingenjörer kommer att minska. Tvärtom tyder allt på att fler utbildade ingenjörer kommer att behövas.

Teknikindustrin är dock knappast den enda sektor som lider av kompetensbrist. För många branscher är det tvärt om normalläget. Däremot är ingenjören en av de yrkesgrupper som är särskilt viktig för samhället och avgörande för att skapa de resurser som ska finansiera samhällsbygget. Därför konstaterar vi att en riktad satsning behövs. Svensk industri ropar efter ingenjörer, och den nya regeringen behöver svara.

Prioritera ingenjörsutbildningarna. Omfördela resurser till samhällsviktiga utbildningar som har hög etableringsgrad på arbetsmarknaden och stor efterfrågan från näringslivet.

Som företrädare för den svenska teknikindustrin vill vi lyfta fram tre förslag.

Annons

För det första, prioritera ingenjörsutbildningarna inom universitets- och högskola. Omfördela resurser till samhällsviktiga utbildningar som har hög etableringsgrad på arbetsmarknaden och stor efterfrågan från näringslivet. Universitet och högskolor bör få incitament att erbjuda studenter sådan utbildning, och de tekniska högskolor som har högt söktryck på sina ingenjörsutbildningar bör få mer resurser att utöka antalet platser.

Ersättningsnivåerna behöver höjas för att bibehålla kvalitet och för att studenterna ska ges tillräckligt lärarstöd. I dag har Sverige lägst antal lärarledda undervisningstimmar i Europa. Det skulle även ge utbildningarna rätt förutsättningar att följa med i de genomgripande teknikskiften som nu sker.

För det andra, gör det möjligt för ingenjörsstudenter som blir klara med sin examen inom utsatt tid, att skriva av delar av sina studieskulder. Detta skulle både ge individen ekonomiska incitament till att söka sig till en ingenjörsutbildning, samt öka genomströmningen på utbildningarna.

För det tredje, inför en svensk stem-strategi (science, technology, engineering, mathematics). För att inte hamna i samma läge av kompetensbrist om 15 år igen behöver vi långsiktigt öka teknisk och naturvetenskaplig kunskap och ge unga god utbildning i matte och teknik. Detta skulle bidra både till ökat intresse för teknik och ge eleverna goda förutsättningar att stå starka för arbetsmarknad i en digitaliserad värld som präglas av omställning och klimatarbete.

Vi vet att det för många säkerligen framstår som mycket radikalt och egennyttigt att föreslå att resurser ska omfördelas. Det finns dock gott om underlag som styrker de positiva effekter och den samhällsnytta vi talar om. Inte bara, som vi skriver ovan, genom multiplikatorn för antalet nya jobb som skapas i andra verksamheter för varje nytt industrijobb.

Varje arbetad timme inom industrin skapar till att börja med ett högre förädlingsvärde än inom andra branscher. Varje krona i förädlingsvärde (direkt bidrag till BNP) i industrin ökar dessutom förädlingsvärdet med närapå lika mycket i andra verksamheter. Den multiplikatorn har därtill visat sig öka över tid.

Varje år publicerar vi en ny analys av SCB:s statistik och följer upp ämnet. Senaste rapporten från 2022 visar exempelvis att under perioden 2015–2019 ökade industrin den indirekta sysselsättningen, det vill säga sysselsättning i andra branscher, med 43 700 personer.

Sverige är ett ingenjörsland men det krävs resoluta reformer för att Sverige ska fortsätta att vara det. Det kommer i sin tur att kräva politiskt mod, för en utbildningspolitik som prioriterar de utbildningar som är av stort samhällsintresse. Politiken måste våga satsa på ingenjören.